KRÖNIKA. Johan Persson reflekterar i den här artikeln över dagens informationssamhälle.

”Prometheus fjättrad” av Rubens, skuren.

Förra seklets mer utopiska sci-fi-författare visade sig inte ha särskilt rätt i sina framtidsvisioner. Nutiden är snarare lik dåtidens dystopier. Den polskfödde statsvetaren och amerikanske presidentrådgivaren Zbigniew Brzezinski (1928-2017) menade på att politiska förutsägelser kan sträcka sig ungefär två decennier framåt i tiden, därefter blir osäkerheten för stor.

Konstant konflikt av Ralph Peters
För 22 år sedan gav den amerikanske författaren, Fox News-analytikern och f.d. militären Ralph Peters ut essän Konstant konflikt (Constant Conflict). Tack vare sina profetiska uttalanden – ofta luddiga, såsom alla profetior – och sin kaxiga attityd är den läsvärd än idag.

Essän lämnar framförallt två intryck på läsaren. Det första är att en stor del av det hjältelösa informationskrig som Peters beskriver har gått i uppfyllelse, ofta rentav långt värre än vad Peters kunde föreställa sig då han skrev det 1997. Det andra är att författarens självsäkra kaxighet över hur överlägset USA är gentemot potentiella politiska rivaler har ruckats i grunden.

CC BY-SA 4.0, Barnhorst – Own work.

Även om USA fortfarande har världens största ekonomi och en ”försvars”-budget som långt överstiger sina huvudkonkurrenters sammanlagda försvarsbudgetar, så har en seriös geopolitisk motståndare utkristalliserat sig under Putins banér. Måhända viktigare är att det amerikanska folkets villighet att bomba sönder andra länder har fått sig en törn, om än mild, efter deras övergrepp i Serbien, Libyen och Irak för att nämna ett fåtal av förenta staternas offer.

Peters förutsäger om det tidiga 2000-talet: ”Det kommer vara mer demokrati – denna händiga liberala form av imperialism – och ett större folkligt förkastande av demokratin. En av de viktigaste skiljelinjerna i framtiden kommer vara konflikten mellan informationsbehärskare och informationsoffer.”

Många i min egen generation konstaterar likt jag själv att ”det var bättre förr”. Då jag arbetade inom äldreomsorgen upptäckte jag dock att 20- och 30-talister inte håller med om det. För då de var unga i efterkrigstidens Sverige så blev faktiskt mångt och mycket bättre. Min generation känner bara till en värld som blir mer och mer tekniskt avancerad samtidigt som allt av värde blir sämre: bostadsmarknaden, jobbmarknaden, samhällsklimatet, våldet på gatan, skolmiljön, ration mellan unga män och kvinnor och förtrycket av den svenske mannen.

Det var bättre när jag var liten, och innan dess tycks det ha varit ännu bättre. Peters skriver: ”Många amerikaner som gick ur high school på 1960-talet förväntade sig ett bra jobb som skulle erbjuda hans familj säkerhet och ett ökande välstånd. För många sådana amerikaner har världen kollapsat. Samtidigt som media lockar dem med bilder av en än rikare, ljusare och roligare värld från vilken de själva är uteslutna.”

Citatet för mina tankar till ”arbetarparadiset” Sovjet. Samtidigt som arbetaren de facto var en slav åt partiet så hyllades han som landets gullegris. Inte helt olikt hur unga idag får en värld framställd i Paradise Hotel bestående av bekymmers- och ansvarslöshet, idel festande och ofantliga mängder fritid i en solvärmd pool. Detta samtidigt som unga vuxna på grund av den rådande politiken tvingas bo kvar i sina föräldrahem, gå arbetslösa och försöka bryta ensamheten genom serietittande (rollfigurer som vän-substitut), dataspel och övrig fjärrkommunikation.

Vi har vant oss vid att USA aldrig lämnar sina offer. De är fortfarande kvar i Tyskland och Japan. De lågintensiva krigen fortsätter i Afghanistan och Irak. Som Peter uttrycker det: ”Det kommer inte råda någon fred. Vid varje tillfälle under kvarstoden av våra liv kommer det finnas ett flertal konflikter i muterande form runtom världen. Våldsamma konflikter kommer dominera tidningsrubrikerna, men den kulturella och ekonomiska kampen kommer vara stadigare och i slutändan av större betydelse. Den amerikanska militärens verkliga roll kommer vara att hålla världen säker för vår ekonomi [”the world safe for our economy”] och öppen för vårt kulturella angrepp. I det syftet, kommer vi döda bra många.”

UK Foto: Drone Wars UK.

I den fjärde generationens krigföring tycks små, lätta drönare vara av större användning än stora, dyra ubåtar. USA är så militärt överlägsna sina fiender att de inte behöver vara så effektiva som möjligt utan kan fortsätta köpa pansarvagnar som inte kommer till användning, men tjänar det militärindustriella komplexet. Peters igen: ”…de relevanta systemen kommer inte vara penga-slukarna, som vi fortsätter köpa av ren tröghet, känslomässig koppling och försvarsindustrins lobbymakt.”

Slutligen ett par ord av Peters om den kultur som USA:s tekniska övertag låter dem sprida över globen: ”…amerikansk kultur är smittsam, en njutningens farsot, och du behöver inte dö av den för att bli hindrad eller lamslagen…”.

Big Data (stora datamängder)
När Peters skrev ”de av oss som kan sortera, smälta, sätta samman, och tillämpa lämplig kunskap – yrkesmässigt, finansiellt, politiskt, militärt och socialt. Vi, vinnarna, är en minoritet.” Det som beskrivs där är vad som idag kommit att kallas för ”Big Data”, vilket är ett begrepp för de extremt stora datamängder som uppstått de senaste decennierna. Exempel på sådana datamängder är: väderdata, ”genbanker”, mobildata och söktermer på Google.

Under dryga årtiondet har Google utvecklat ett verktyg, Google Flu Trends (Googles influensatrender), som utifrån Googles söktermer förutsäger influensatider. År 2013 blev verktyget ökänt för att det förutsade långt många fler influensafall än vad som verkligen blev fallet. Misstaget berodde bland annat på att metoden inte tog i beaktande hur massmedier påverkar vad folk söker på. Idag har Google Flu Trends blivit så pass bra att det i stort ger samma resultat som de som lämnas in av amerikanska läkare till den nationella folkhälsomyndigheten. Google Flu Trends har en stor fördel gentemot mer traditionella metoder för att förutsäga och kartlägga influensaspridning eftersom de kan ”zooma in” och se hur söktermer förändras på så små skalor som kvarter och gator.

Twitter och Facebook har använts av folk för att sprida rykten om ändringar på finansmarknaden och specifika aktier. Jag antar att Google genom sina förslag på söktermer har ett effektivt verktyg för att påverka folks intresse av specifika aktier. För att inte tala om sökdatan som vore rena guldgruvan för någon som spelar på finansmarknaden. Jag jewglade på det och idén verkar ha tagits i användning redan före 2013.

Inom finansbranschen finns det så kallade ”data providers” (informationsleverantörer), som förser investmentbolag med udda data. Datan kan samlas in genom exempelvis en gratis stegräknar-app. Denna app räknar dock inte bara stegen utan håller koll på din GPS; den kan se var du går i detaljnivå. När detta sedan jämförs med en karta över butikerna i stormarknaden du besökt kan man förutsäga huruvida till exempel H&M hade fler kunder detta kvartalet än det förra och på så vis investera därefter.

nordfront.se enligt en info-leverantör.

Grymma användningar
I denna studie från 2015 användes en kombination av Twitterinlägg, bloggar, förändringen i användandet av anonymitetstjänsten Tor och den lokala valutakursen för att förutsäga eventuella upplopp, strejker, protester och så vidare under påföljande dag i sex latinamerikanska länder. Projektet pågick under knappt två år och förutsägelserna jämfördes sedan med rapporter som sammanställts av experter inom latinamerikastudier. Algoritmen som utvecklades var bättre än tidigare försök men långt ifrån perfekt. De lyckades förutsäga nästan alla relevanta händelser, men förutsade fler händelser än vad som faktiskt inträffade.

Fräcka användningar
I vår sköna nya värld vinner kvantiteten mark mot kvalitén: massproducerad mat, opersonliga möbler, slit och släng-kläder och för-googlade charterresor framför upptäckten av det okända. Det är då inte förvånande att enorma datamängder, kvantitet, också börjat konkurrera med personliga upplevelser och logik, kvalitet, för att förklara världen.

I Quantitative Analysis of Culture Using Millions of Digitized Books från 2011 gav sig ett antal forskare på att försöka dra lärdom av de miljontals böcker som digitaliserats. De fokuserade främst på böcker tryckta på engelska, från 1500-talet och framåt. Dels ”upptäckte” de saker som lingvister vetat sedan länge, som att oregelbundna verb med tiden tenderar att bli regelbundna (exempelvis har den oregelbundna dåtidsböjningen ”burnt” tappat mark gentemot böjningen ”burned”) och att denna utveckling går fortare i USA (på grund av invandringen) än i Storbritannien.

Ett mer originellt resultat från studien var upptäckten att folk tenderar att nå sin största nivå av kändisskap, mätt i hur ofta de omnämns i böcker, fortare idag än tidigare men också att de faller i glömska fortare idag än tidigare. De kunde också se att skådespelare blir kända runt 30 års ålder, författare runt 40 år och politiker runt 50 år. Det finns mycket att kritisera i studiens metodologi men det öppnar upp för ett innovativt och spännande sätt att se på människan och samhället.

Ajax den mindre rövar Kassandra. Kassandra hade gåvan att se framtiden men förbannelsen att ingen trodde på hennes förutsägelser.

Nationalsocialister och andra judemedvetna har länge varnat världen om katastroferna som följer av judisk makt-rörelsens enorma makt. Trots att vi decennium efter decennium har bevisats rätt så vägrar många att lyssna. Oavsett hur bra man kan förutsäga verkligheten så spelar det ingen roll om ingen lyssnar.

Den första anledningen till att jag inte låter mig oroas av ”app-övervakningen” är att folk inte drivs av fakta. De lyssnar hellre på någon som berättar en anekdot om en svart slav som piskades i USA än tittar på den kalla fakta som visar att den afro-amerikanska slavbefolkningen förmodligen är den slavbefolkning som haft det bäst genom tiderna och på många sätt hade det betydligt mycket bättre än säg livegna i Östeuropa under samma tidsperiod.

Den andra anledningen är rent filosofisk. Jag har förvisso en klisterlapp över min webbkamera och använder en del krypterad kommunikation, men i övrigt lever jag som om övervakningen inte fanns. För om vi lever som om vi vore fria män, så är vi också i väsentlig mån fria.

Referenser:
Constant Conflict
Analys av böcker
Googledata nyttjad i finans
Förutsägelse av upplopp

  • Publicerad:
    2019-04-13 15:00