INSÄNDARE. Henrik Andersson utvecklar här sina tankar om de två olika sorternas demokrati som han anser att det finns. Detta görs bland annat med hjälp av Filippinernas folkvalde president Rodrigo Duterte som ogillas av många västerländska demokrater.

rodrigo-duterte-at-pinoy-brunei

Insändare

Det här är en insändare. Åsikterna som framförs i insändaren behöver inte nödvändigtvis fullt ut delas av Nordfront eller Motståndsrörelsen.

Vill du som läsare av Nordfront tycka till om något i en insändare? Skicka då insändaren till redaktionen@nordfront.se

Att det finns två sorters demokrati, den” grekiska” med rötter i antiken och den ”franska” med rötterna i revolutionen 1789 vet nog de flesta. Men vad händer när dessa två demokratier möts? Vad är den egentliga skillnaden i praktiken?

Ett bra exempel på det är Filippinernas president Rodrigo Duterte. Sedan 2016 är Rodrigo Duterte statschef på Filippinerna. Valet gick helt korrekt till, ingen har påstått att Duterte som var en uppstickare i politiken lurat till sig presidentämbetet. Gott så, Duterte har vunnit ett demokratiskt val, helt enligt lagen. Man kan gott hävda att Duterte är en representant för den ”grekiska” demokratin. Men kritiken har varit stor. Varför då? Jo Duterte har blivit vald men han hade ”fel åsikter”. Duarte har fel syn på demokrati.

Kritikerna till den nye ledaren för önationen med över 94 000 000 invånare hävdar att presidenten har fel syn på demokrati. Ja han må ha vunnit valet, men han är fel i alla fall. Kritiken kommer från de som hyllar den ”franska” demokratin. I denna form av demokrati så är det internationella budskapet det viktigaste, här är demokrati inte i första hand ett politiskt system, nej här är det de facto en religion. Här är den universella synen på människor det viktigaste. I denna demokrati har alla människor lika mycket värde. Alla människor ska leva i en global gemenskap. Alla människor ska sträva efter att förverkliga detta ideal. Ingen opposition tillåts. Denna demokrati är den demokrati som har makten i Sverige, men också i stort sett i hela världen. Och visst påminner den i mångt och mycket om de religioner som anser att alla måste tro på samma gud och missionera i denne guds namn?

Duterte-kritikerna hävdar att den nye ledaren för Filippinerna inte är en riktig demokrat. Duterte vann valet för att han lovade att bekämpa brottsligheten i det filippinska samhället. Han lovade att sätta hårt mot hårt. Myndigheterna har efter den nye presidentens övertagande av regeringsmakten börjat att på allvar bekämpa kriminaliteten i landet. Duterte håller vad han lovar, många knarkhandlare och andra parasiter på den filippinska samhällskroppen har dödats av polisen. Och det är fel! Enligt kritikerna har bekämpandet av brottslingarna skett på bekostnad av brottslingarnas rättigheter!

Filippinerna må gå under som samhälle, det gör ingenting, bara alla människor har lika mycket värde. Ja det är faktiskt så kritikerna säger! 90 miljoner människor må leva i misär eller få sina liv förstörda, det är priset vi får betala för tron på allas lika värde. Det påminner lite om den muslimske fadern som hindrade folk från att rädda hans dotter när hon drunknade, bättre att hon dog än att män tog på hennes kropp. Trossystemens dogmer gör att det är mer acceptabelt att folk dör än att rucka på dogmerna. I Sverige, en av den ”franska demokratins” högborgar, anser man på fullaste allvar att det inte finns vare sig raser, folk eller ens kön i besattheten att bygga upp en ny världsordning där alla har ”lika mycket värde”. Duterte har själv sagt att han skiter i de mänskliga rättigheterna. För om dessa ideal leder hans land och folk till undergång, ja då är det inte han eller folket det är fel på utan idealen och värderingarna! Detta är förstås som att svära i kyrkan, det är kätteri!

Men kritikerna har också lite svårt att få ut sin kritik. Duterte har ju vunnit valet med folkets stöd. Då försöker kritikerna med andra metoder. Förtal framförallt. Presidenten är fel, han är helt enkelt dålig. De som röstar på honom är dåliga eller i bästa fall rädda och trötta människor. Jämför med den politiskt korrekte kandidaten till USA presidentpost Hillary Clintons kommentar att alla som stödjer Donald Trump är ”basket of deplorables”. Och senast var det folket i Storbritannien som hade fel åsikter när de röstade för att lämna EU. Fel människor röstade på fel alternativ. Och demokraterna av fransk modell har aldrig glömt att i Tyskland röstade folk bort demokratin året 1933.

Sålunda finns det två sorters demokrati. En ”grekisk” som är ursprunglig och demokratisk i ordets egentliga mening och en ”fransk” som uppkom senare. Den förstnämnda ser till folkets bästa och folket styr sig självt och den andra som bäst kan beskrivas som en universell frälsningslära. Tyvärr för oss svenskar och anda nordbor så lever vi i det sistnämnda.

/Henrik Andersson


  • Publicerad:
    2016-10-23 12:50