ÄLDREVÅRD • Kritiken mot hemtjänsten i Uppsala och andra kommuner har ökat efter avslöjanden om sexuella övergrepp inom äldreomsorgen. Att allt fler inom personalen är outbildade, invandrare och män skapar enorma risker och problem för de äldre.

De sexuella övergrepp som skett i Uppsalas hemtjänst av invandrare har gjort att bristerna inom äldrevården har fått mer uppmärksamhet. Många har uttryckt ilska över hur fegt kommunen har agerat i efterförloppet och det är delvis på grund av den sortens feghet som äldrevården är så dålig. Samtidigt har vi större behov av att den fungerar än någonsin.

Politiker började använda äldrevården och specifikt undersköterskeyrket som ett arbetsmarknadspolitiskt åtgärd redan på 90-talet. De som var utan jobb erbjöds omskolning så att de kunde ”fylla de tomma passen”. Inte en tanke på om de var lämpade att arbeta inom vården, med människor rent allmänt eller äldre i synnerhet utan de var en lösning på ett problem. Sedan gjorde man likadant med arbetslösa invandrare. Vissa kommuner hade till och med speciella utbildningar där man först läste på somaliska för att sedan successivt gå över till svenska.

Men enligt Upsala Nya Tidning så är det bara 37 procent av de som arbetar i kommunens hemtjänst som faktiskt har den utbildning som krävs för att klara av jobbet. Övriga kan alltså inget om omvårdnad, hur man gör förflyttningar, om trycksår eller om demenssjukdomar och hur de ska hanteras. De arbetar närmast de gamla och ska kunna se om något är fel och larma, men de kan inte något om sjukdomar, vanliga symtom eller hur de behandlas. Eller som under covid-åren då det blev uppenbart att de nya ”undersköterskorna” inte ens förstod basala hygienrutiner. Till råga på allt finns det kommuner som hellre tar in outbildade eller vårdbiträden då de kostar mindre per timme trots att de äldre blir lidande.

År 2021 gjorde fackförbundet Kommunal en undersökning bland sina medlemmar där hela 93 procent av deltagarna tyckte att de som anställs pratar för dålig svenska. Det innebär inte bara en risk för missförstånd utan också att äldre blir isolerade.

— Några av mina kollegor förstår knappt någon svenska. Jag vet flera äldre som har avstått från hjälp eftersom de inte kan göra sig förstådda, säger en kvinna som jobbar i Uppsalas hemtjänst.

En ny utredning till regeringen föreslår att man ska skriva in ett språkkrav för äldrevården i Socialtjänstlagen som ska gälla från 2026. Men de som inte når upp till kraven kommer fortfarande få arbeta kvar och det är inte att skäl att inte anställa personen. Det skulle kunna äventyra ”kompetensförsörjningen”.

Andelen män som arbetar inom Uppsalas hemtjänst har dessutom ökat dramatiskt under det senaste årtiondet. År 2012 var 17 procent av de anställda män vilket nu har ökat till 47 procent. Detta är av betydelse då den så kallade brukaren oftast inte kan välja personal. Det är alltså inte ovanligt att en äldre kvinna är ensam i sin lägenhet med en man som hon inte träffat förut och som knappt kan förstå svenska. Han ska hjälpa henne på toaletten, byta om till nattlinne och sedan lägga henne i sängen för natten. Frågan är om de som styr i Uppsala kommun skulle vilja att det var deras vardag.