Tomat-attentat mot utrikesministern i riksdagen
2024-10-03 23:55
KOMMENTAR. Tommie Lindh gav sin afrikanske mördare en chans han aldrig borde ha fått. Samma sak kommer att hända vårt folk om vi inte överger den ljumma kulturnationalismen för kompromisslös rasism.
Det har den senaste veckan pratats och skrivit mycket om mordet på Tommie Lindh, som mördades för att han stod i vägen för en afrikansk sexualpredator som ville fortsätta våldta hans väninna efter att hon lyckats väcka Tommie.
Nordfront har sammanfattat vad som går att läsa ut av händelseförloppet i Tommies lägenhet den natten och morgonen som han mördades. Anledningen är förstås att själva händelseförloppet i sig har varit kontroversiellt och politiskt känsligt.
LÄS ÄVEN: Nordfronts genomgång av Tommie Lindh-fallet
Åklagaren Stina Sjöqvist har gjort sitt bästa för att tona ner Tommies roll som beskyddare av våldtäktsoffret och faktumet att de två våldtäkter som afrikanen genomförde under natten endast kunde genomföras för att Tommie sov och senare var oskadliggjord.
Genom att säga att Tommie inte avbröt en pågående våldtäkt uttryckte hon sig på ett sätt som tonade ner Tommies martyrstatus utan att rent tekniskt ljuga. Men åklagaren gick längre än så: Hon påstod att mordet på Tommie och den sista våldtäkten (som rubriceras som grov) inte ens hade något med varandra att göra, att de var skilda från varandra ”i tid och rum” etcetera. På Nordfront hade vi redan då uppgifter som pekade mot att hon ljög, något som bekräftades redan när stämningsansökan offentliggjordes och än mer när vi slutligen fick tillgång till förundersökningsprotokollet.
FUP:en har dock väckt en del frågor: Hur kommer det sig att Tommie, en nationell kille, inte bara lät en sexualförbrytarafrikan följa med honom hem på efterfest utan även erbjöd honom en sovplats? Speciellt eftersom han uppenbarligen under nattens efterfest reagerat på att afrikanen trakasserade den väninna som han senare kom att våldta.
Tommie kände med största sannolikhet inte till något alls om sin mördare Abubaker Mohamad Awad. Hade han känt till något hade han förstås vetat att detta var en afrikan som inte bara var ökänd för sin gränslöshet mot kvinnor, utan även tidigare dömd för ett sexualbrott mot en 14-åring och misstänkt för många fler.
Men även om han nu inte visste detta, vilket ju är det enda rimliga, kan man ju utgå från att han som politiskt intresserad ung man med sympatierna hos AfS åtminstone kände till att den typen av unga rasfrämmande män ofta beter sig sexuellt aggressivt mot vita kvinnor de lyckas komma i närheten av.
För även om Tommie i slutändan gjorde det rätta och stod upp för sin vän och folkfrändes sexuella och fysiska integritet, så gjorde han under kvällen misstag. Det kan inte förnekas. Misstag som man sammanfattningsvis kan säga berodde på att han inte var nog främlingsfientlig och misstänksam mot Abubaker.
Det påminner om den halvljumma nationalism som omfamnas av Svärjevänner som säger att ”de som inte sköter sig ska fan åka ut ur landet” och samtidigt menar att skötsamma invandrare som betalar skatt och dricker nubbe på midsommar kan få en chans.
Tommie gav Abubaker det man på engelska kallar ”the benefit of the doubt” och hade inställningen att han var en nog reko kille för att få sova över, åtminstone tills han visade motsatsen. Trots att Tommie noterade under kvällen hur Abubaker tafsade på hans väninna, mot hennes vilja, och även markerade mot det så fortsatte han att vara en ”schysst kille” mot sin afrikanske gäst.
Det finns även uppgifter som gör gällande att Tommie uttryckt att han skulle slå ihjäl Abubaker om han försökte gå in i rummet där väninnan sov under natten. Efter det gick Tommie och la sig för att sova, och trodde då troligen att det skulle räcka för att Abubaker skulle hålla sig undan. I verkligheten tycks det endast ha gjort Abubaker ännu mer aggressiv, eftersom han är en sexualförbrytarafrikan som anser sig ha rätt till vilken vit kvinna han vill.
En viktig läxa att lära sig i allt detta är alltså att den ljumma så kallade kulturnationalismen inte är nog. Rent metaforiskt kan man se det som hände i Tommies lägenhet som en symbol för vad som kommer att hända med vårt folk med en typ av invandringspolitik som exempelvis SD förespråkar.
Tommie upprätthöll nämligen en slags SD-politik i lägenheten, vilket inte kunde rädda varken hans liv eller hans kvinnliga folkfrändes sexuella integritet. Problemet att ge människor som inte har något i vårt land att göra en chans de egentligen inte förtjänar tills de bevisar motsatsen är förstås alla som kommer att skadas eller till och med dödas i processen.
Nej, den ljumma, meritbaserade, ”hellre fria än fälla” och Svärjevänliga kulturnationalismen kan inte rädda vårt folk. Det enda som kan rädda oss som folk, eller individer, från död och undergång är en kompromisslös rasism och främlingsfientlighet.
Med andra ord var det integrationen som mördade Tommie Lindh, samma integration som kommer att mörda hela vårt folk om den fortsätter.
Det är något vi alla kan lära oss av Tommie Lindhs tragiska död.