DJUR&NATUR • Antalet riskklassificerade arter i Sverige har ökat kraftigt sedan 2018, delvis på grund av ett varmare klimat som gynnar deras spridning. Invasiva arter hotar inhemska ekosystem och orsakar ekonomiska skador, men tidig upptäckt kan minska problemen.

Under den senaste kartläggningen från Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) riskklassificerades 1 622 arter. Det är betydligt fler än vid den föregående genomgången som publicerades 2018.

— Det är lite skrämmande att vi har fått så pass många fler arter som kan skapa problem sedan sist, det går väldigt fort, säger Mora Aronsson, metodansvarig för riskklassificeringen på SLU Artdatabanken.

Man tror att ett varmare klimat är en av orsakerna bakom ökningen. Det gör att fler arter etablerar sig och klarar av att spridas även norrut i landet.

— Ett problem är att 2023 var lite av ett förlorat år i bekämpningen av invasiva arter. Då togs de statliga medlen för bekämpning bort. De återkom 2024 men Länsstyrelserna ligger efter, säger Mora Aronsson.

Den nya risklistan visar att trädgårdsväxter utgör ett allt större problem. Ett exempel är syrenbuddleja, eller fjärilsbuske som blir allt vanligare i södra Sverige.

— Den har marknadsförts för att den gynnar fjärilar men det har blivit lite av en ny lupin, den sprider sig och konkurrerar ut andra växter, säger Aronsson.

Invasiva arter slår inte bara ut inhemska växter och djur utan de innebär även ekonomiska konsekvenser då de förstör miljöer vid exempelvis vägar och järnvägar. Den samlade globala kostnaden för invasiva främmande arter beräknades år 2019 till över 423 miljarder dollar.

Den som upptäcker en invasiv art kan rapportera in den till till exempel artportalen.se.

— Invasiva arter kan ha stor negativ påverkan. Genom tidig upptäckt kan både ekologiska skador och ekonomiska kostnader minska, säger Mora Aronsson.