JUDISK MAKT Judiska församlingen i Stockholm har byggt upp en beväpnad livvaktsstyrka som fått unika tillstånd att bära skarpladdade vapen, trots att medlemmarna saknar svensk personskyddsutbildning. Beslutet har väckt kritik för bristande transparens, samtidigt som polisen hemligstämplat uppgifterna med hänvisning till ”internationella relationer”.

Judiska församlingen i Stockholm har fått lov att etablera en beväpnad livvaktsstyrka som inkluderar minst sex israeliska medborgare. Gruppen, som kallas Judisk säkerhet Sverige (JSS), har beviljats tillstånd att bära skarpladdade vapen på svensk mark, trots att dess medlemmar inte har genomgått de obligatoriska svenska personskyddsutbildningarna.

Enligt uppgifter från den vänsterextrema tidningen ETC har gruppen, som ansvarar för säkerheten vid Stora synagogan i centrala Stockholm, fått närmast polisiära befogenheter. Detta har väckt frågor om rättssäkerhet och transparens, särskilt då polisen vägrat lämna ut information om gruppens verksamhet med hänvisning till att det ”skulle störa förbindelserna med annat land”.

Ansökan från JSS avslogs inledningsvis av Länsstyrelsen, som ansåg att gruppen inte uppfyllde de krav som normalt ställs för sådana tillstånd. Trots detta ingrep svensk polis och andra myndigheter för att snabbt godkänna ett undantag. Anonyma källor uppger att individer på ”högre nivå” varit pådrivande i processen.

Locket på kring gruppen

Sekretessen kring beslutet har lett till spekulationer om den israeliska statens roll i skapandet av gruppen. Polisen har valt att hemligstämpla alla uppgifter kopplade till livvaktsstyrkans verksamhet och tillstånd med hänvisning till inblandning från utländska myndigheter.

Enligt Migrationsverkets uppgifter har minst sex av livvakterna rekryterats direkt från Israel. Frågan om det finns kopplingar till den israeliska säkerhetstjänsten har inte besvarats av vare sig Judiska centralrådet eller andra ansvariga. Aron Verständig, ordförande för Judiska centralrådet, kommenterade:

— Jag väljer att inte svara på dessa frågor med hänvisning till att vi inte kommenterar detaljer kring vårt säkerhetsarbete. Men på det generella planet följer vi strikt de regler som gäller i Sverige.

Vissa menar att den ökade hotbilden mot judiska församlingar rättfärdigar ”särskilda” säkerhetsarrangemang. Andra kritiserar beslutet som ett exempel på orimliga särregler och pekar på att andra samfund sannolikt inte hade fått motsvarande undantag.

Kritiker menar också att tillståndet riskerar att skapa ett farligt prejudikat, där utländska aktörer kan ges rätt att operera beväpnade på svensk mark utan ordentlig insyn.