Dagens datum 24 april: Denna dag återvänder den finlandssvenske polarfararen Nordenskiöld efter Vegaexpeditionen. Nordenskiöld hade funnit och genomseglat Nordostpassagen.
Dagens datum 7 februari. Den 7 februari 1898 inleds rättegången mot författaren Émile Zola. Händelserna i Frankrike har engagerat en hel värld i att ta ställning för eller emot den judiske kaptenen Alfred Dreyfus som sitter fängslad på Djävulsön utanför Franska Guyana. Émile Zola som försvarat honom i ett öppet brev åtalas för sina anklagelser mot krigsrätten vilken Zola hävdar, dömt Dreyfys ”enligt order” och ”mot bättre vetande”.
Författaren Émile Zolas utspel i tidningen l’Aurore till försvar för den judiske kaptenen Alfred Dreyfus samlar världens uppmärksamhet. I det öppna brevet ”’J’accuse” (Jag anklagar), som riktar sig till Frankrikes president, går även Émile Zola till hårt angrepp mot armén och den franska nationalstoltheten.
Émile Zola angriper armén och den franska nationalstoltheten i artikeln ”J’accuse” (Jag anklagar).
Är Alfred Dreyfus oskyldigt dömd för att ha sålt militärhemligheter till tyskarna? Är det frågan om en antisemitisk komplott? Världen delas upp i två läger kring denna fråga. Frågan om den judiske kaptenen antar en dramaturgisk form med ett stort politiskt symbolvärde. En person som intensivt följer händelserna är bland andra den ungersk-judiske journalisten Theodor Herzl, vilken senare skulle bli historisk som sionismens grundare. Herzl tar starkt intryck av fallet Dreyfus och dess efterverkningar.
Émile Zola och den ansvarige utgivaren för l’Aurore åtalas för det öppna brevet i tidningen. Den 7 februari 1898 börjar rättegången som fortsätter till den 23 februari samma år. Båda döms till ett års fängelse och dryga böter. Émile Zola flyr till England. Nästföljande år benådas hans skyddsling Alfred Dreyfus av regeringen i Frankrike. Émile Zola hinner avlida innan det att Alfred Dreyfus rentvås av den högsta juridiska instansen, Kassationsdomstolen, den 12 juli 1906.
Den politiska kartan har vid denna tid ritats om. På artillerigården till militärskolan utnämns Alfred Dreyfus till riddare av Hederslegionen och mängden ropar ”Leve Dreyfus”. Tolv år tidigare ska ropen lytt: ”Död åt förrädaren, död åt juden”.
Den 4 juni 1908 överflyttas stoftet av Émile Zola till franska Panthéon, viloplatsen för sådana som räknats till Frankrikes främsta hjältar och historiska personer.
Scen ifrån dramafilmen Émile Zolas liv (The Life of Emile Zola). Denna belönades med en Oscar för bästa film år 1937.
Émile Zolas liv har fått en mycket romantiserad form inom kulturlivet. Han gestaltas ofta som en karaktär med mod och rättskänsla. Alfred Dreyfus får representera den oskyldigt straffade juden och i förlängningen det judiska folket som utsätts för antisemitism. År 1937 hade den amerikanska dramafilmen Émile Zolas liv (The Life of Emile Zola) premiär. Émile Zolas liv fick en Oscar för bästa film. Det är inte utan anledning som det står att läsa följande på svenska wikipedia:
”Dreyfusskandalen räknas som en av de mest antisemitiska offentliga händelserna i modern tid fram till andra världskriget och judeutrotningen.”
Den svenska författaren August Strindberg var kontroversiell när han ifrågasatte Alfred Dreyfus påstådda oskuld.
Precis som det är en klyscha att ”segrarna skriver historien” är det samma sak om striden kring Alfred Dreyfus och hjälteglorian kring Émile Zola. För att få en mer balanserad bild av händelserna kan det vara värt att studera de franska nationalisterna vilka räknas till motståndarlägret. Bland dessa fanns Édouard Drumont som var redaktör för tidningen La Libre Parole. I Sverige fanns likaså personer som uttryckte skepticism till Dreyfus oskuld. Till dessa hörde en av vårt lands mest betydande författare – August Strindberg.
Artikeln publicerades ursprungligen 2013-02-07.
Hoppa till huvudinnehåll
