HÄRNÖSAND. Nordfront publicerar och summerar de två larmsamtal som spelades upp under första rättegångsdagen där Abubaker åtalas för att ha mördat Tommie Lindh och våldtagit Tommies väninna.

Polisen. 14 44 Volontären Härnösand. Jag har blivit knivhotad, han knivhotar min vän.

Detta är de första orden som man hör den gråtande kvinnan säga när hon kopplats fram till polisen. Samtalet spelades upp igår när rättegången i Tommie Lindh-fallet inleddes.

Den chockade kvinnan har precis blivit utsatt för en våldtäkt av Abubaker Mohamad Awad som tidigare under kvällen antastat henne och fått henne att känna ett obehag hon aldrig tidigare upplevt. Trakasserierna som pågick under festen eskalerade sedan till en våldtäkt när Tommie hade somnat och övriga personer gått hem. Abubaker beväpnade sig då med en kniv och konfronterade kvinnan genom att påstå att både Tommie och hon var sverigedemokrater. Därefter följde han efter kvinnan in i badrummet och tvingade henne under konstant knivhot att suga av honom.

När kvinnan ringer polisen har den första våldtäkten avslutats, men Abubaker försökte tvinga in henne i sovrummet då Keith – en vän till kvinnan som hon ringt för att få hjälp av – dyker upp. Keith stormar in i lägenheten när han hör kvinnan skrika av skräck eller smärta då den sudanesiske våldtäktsmannen trycker kniven mot hennes hals. Ett tumult uppstår mellan Keith och Abubaker, varpå kvinnan springer in i Tommies sovrum och ringer polisen.

I samtalet upprepar kvinnan gång på gång att hon har blivit knivhotad och vill att polisen kommer till Volontären 14 44. ”Snälla skynda er”, vädjar kvinnan. Mannen hon talar med har dock problem med att hitta adressen.

Polisen: Har ni varit vaken fram till nu eller?
Kvinnan: Jag blev precis väckt. Han kom in och jag bad honom gå, men han lyssnade inte.
Polisen: Nähä, och vad sa du då? Var det då han hotade dig eller?
Kvinnan: Ja precis, och massa andra saker.
Polisen: Vad sa han för någonting?
Kvinnan: Att om inte jag gör en massa grejer då kommer han döda mig och min vän som sover här.
Polisen: Och hur såg den här personen ut?
Kvinnan: Han är svarthyad, mörk, jag tror han hade mörkblåa byxor. Sen tror jag att han hade en svart tröja på sig.
Polisen: Du sa att han hade en kniv också, vart hade han den?
Kvinnan: Ja, han hade lindat in den i någon *ohörbart*.

Polisen tar dock ingen notis om att det har hänt ”massa andra saker” och att kvinnan och hennes vän blivit mordhotade för att den främmande mannen vill att hon ska göra ”en massa grejer”.

I slutet av det första larmsamtalet säger kvinnan att hon inte vet vad som händer då hon stängt in sig i Tommies rum för att kunna prata ostört med polisen. Hon hör inget och Keith och Abubaker är inte längre i lägenheten.

Polisen föreslår då att kvinnan väcker sin sovande vän. ”Kan du vakna, han knivhotade mig precis”, säger kvinnan till Tommie. Sedan säger hon att hon inte kan prata med Tommie för att han är väldigt trött. Polisen säger då att de kan testa att prata med honom, men i det ögonblicket kommer Keith in i lägenheten igen och tar över telefonen. Det verkar som att Keith utan att förstå vem det är i telefonen ber dem dröja kvar lite för att han ska kunna fokusera på att prata med kvinnan och kanske Tommie som håller på att vakna eller Abubaker som blivit insläppt igen för att hämta sin jacka. Keith stänger förmodligen av mikrofonen på telefonen och samtalet bryts utan någon mer kommunikation mellan polisen och personerna i lägenheten.

Tommie Lindhs sista samtal

Hej, det var jag som ringde om knivhotet förut och han vill inte lämna lägenheten. Jag har försökt prata med honom och få ut honom, men han lyssnar inte på oss. Jag har försökt få ut honom i snart en timme men han vill inte lyssna på oss. Han har kniven kvar så att vi vågar inte göra så jättemycket just nu för vi är rädda att någonting ska hända.

Det andra samtalet som spelades upp i rättegången var det andra samtalet som kvinnan ska ha ringt på uppmaning av Tommie efter att Keith lämnat lägenheten. Abubaker hade då spelat trött och låtsats sova på madrassen i hallen, men verkar snabbt ha kommit på fötter och tagit sig in i Tommies sovrum och krävt att få prata ut med den upprörda kvinnan.

Eftersom polisen har svårt att hitta Tommies adress ber de kvinnan lämna över telefonen till Tommie som under samtalets gång ger dem adressen till en idrottsplats i närheten av bostadsområdet. Tommie får också förklara läget för polisen.

Tommie: Ja, hallå.
Polisen: Hej, Markus polisen.
Tommie: Ja.
Polisen: Hej, du jag tänkte kolla – vad är det som händer på platsen?
Tommie: Han vägrar gå.
Polisen: Okej, vem är det som vägrar gå?
Tommie: Hm. Det kan jag inte säga nu när han är här.
Polisen: Nä, okej. Har han någon kniv på sig?
Tommie: Vet ej.
Polisen: Varför vill han inte gå då?
Tommie: Vet ej, faktiskt.
Polisen: Är det någon ni känner eller?
Tommie: Knappt.
Polisen: Hur länge har han varit där då?
Tommie: Två timmar.
Polisen: Två timmar?
Tommie: Ja, han fick sova här på en madrass.
Polisen: Men du tror inte att han har någon kniv på sig?
Tommie: Osäker.
Polisen: Vad säger han när ni säger att ni vill att han går därifrån då?
Tommie: Jag tror inte att han säger så mycket. *Lite ohörbart*
Polisen: Bor han i närheten?
Tommie: Tror inte det.
Polisen: Vad heter du?
Tommie: Tommie Lindh.
Polisen: Eh. Men alltså jag tänker så här, varför har ni släppt in nån egentligen okänd person för er? Som har sovit över.
Tommie: Vi träffa en person bara… Vänta lite så ska jag…
Polisen: Mm.
*Fotsteg hörs*
Tommie: Träffa killen på fylla, tidigare igår kväll.
Polisen: Ja.
Tommie: Blev mer och mer obekväm hela tiden, så att jag fick sova med bruden för att hålla koll på henne så att det inte skulle bli mer.
Polisen: Ja, då förstår jag.
Tommie till Abubaker: Va? Jag pratar med hennes morsa… Ja.
Tommie till polisen: Ja nu kommer han och frågar var jag ringer liksom. Det blir bara obehagligare och obehagligare det här.
Polisen: Ja.
Tommie förmodligen till Abubaker: Det var hon som ringde och sa att jag skulle ta telefon.

I slutet av samtalet hör man hur Tommie pratar med Abubaker och sedan ropar ”släpp in mig då” till kvinnan som låst in sig på toaletten. Polisen säger här slutligen att de ”skickar förbi en patrull” och kvinnan får kolla upp Tommies nummer i sin telefon eftersom polisen behöver det för att de ska ringa upp när de närmar sig och Tommie då måste gå ut och möta dem.

Ett dödligt misstag
Innan samtalet avslutas får kvinnan telefonen igen:

Polisen: Vi skickar förbi en patrull.
Kvinnan: Okej.
Polisen: Jag tänker, går både du och Tommie ut och möter den eller?
Kvinnan: Ja det kan vi göra.
Polisen: Ah, jättebra.
Kvinnan: Ska vi gå nu?
Polisen: Ja, vi ska skicka förbi en. Så jag tänker att de får ringa upp på Tommies telefon.
Kvinnan: Okej.
Polisen: Så ni kan ju vänta kvar i lägenheten nu. Skulle det bli någonting så får ni ringa 112 igen då.
Kvinnan: Jaha… *ohörbart*
Polisen: Men de ringer upp er på telefonnumret där.
Kvinnan: Mm.
Polisen: Jättebra. Tack, hej!
Kvinnan: Hej, hej.

Rådet att stanna kvar i lägenheten skulle visa sig bli Tommies död. Tommie var fortfarande i badrummet med kvinnan och blev utan förvarning knivhuggen efter att han borstat tänderna och sagt att de skulle ut och möta kvinnans mamma för att åka iväg på en husvisning.

Enligt åklagaren högg Abubaker Tommie först i nacken och sedan bröstet. Hugget i bröstet blev dödligt och kvinnan vittnar om att Abubaker efter att ha huggit ner Tommie skrattade till och utbrast att han hade dödat honom, sedan sa han till kvinnan att hon skulle följa med till sovrummet om hon inte ville bli dödad på samma sätt. Kvinnan följde med och beordrades att klä av sig innan Abubaker våldtog henne i en säng som blev besudlad av Tommies blod som hade hamnat på kniven och deras kläder.

För att skydda kvinnans identitet har Nordfront förvrängt hennes röst i inspelningen vi publicerar.

  • Publicerad:
    2020-10-07 14:05