UTRIKES • Den gemensamma sionistiska grundsynen på Mellanösterns övriga konflikter och det delade Houthi-hatet förenar de två, men den ena utgör den ”internationellt erkända” regim över det land, som den andra vill bryta sig ur för att återupprätta ett suveränt Syd-Jemen.

Strider bröt på fredagen ut i Jemens sydostliga provins Hadramout, som – i trots mot kartbilden och tack vare ökenområdet ”Det tomma landet” – gränsar till Saudiarabien.

Amasirah News rapporterar att styrkor lojala mot regionens regimvänlige och Saudi-stödde guvernör Salem al-Khanbashi attackerade vad man bedömde vara trupp tillhörande separatistiska Southern Transitional Council (STC) stött av Förenade Arabemiraten (UAE). Striderna inleddes enligt den lokale STC-chefen Mohammed Abdulmalik med inte mindre än sju luftangepp mot militärbasen Al-Khasah, varvid sju personer dödades och mer än 20 skadades.

STC bildades 2017 som en motståndsrörelse i kamp för ett återuppståndet oberoende Sydjemen. Det var 1990 som de två fram till dess separata staterna Nord- respektive Syd-Jemen genom globalistiskt tvång slogs ihop under en marionettregim, som gavs namnet Presidential Leadership Council (PLC). Något enat Jemen hade dessförinnan aldrig existerat. Det område som 1918 blev det land som senare skulle få namnet Nord-Jjemen, var fram till dess en provins i Ottomanska Riket, medan det som 1967 blev Syd-Jemen dessförinnan utgjorde en brittisk koloni.

Vad många i väst inte känner till är att STC sedan 2020 ”tekniskt” är en del av PLC. De två har visserligen under de senaste fem åren fortfarande haft det svårt att enas i frågor med koppling till antalet suveräna jemenitiska stater. Men en sådan uppblossad konflikt har med den nuvarande Houthi-ledaren Abdul-Malik al-Houthis ord varje gång tagit slut så fort de båda stridande besinnat den sionistiska grundsyn på Mellanösterns konflikter som de delar, som ledde till deras sammansmältning i första ledet, och som förklarar deras gemensamma fientliga inställning till ”Houthi-rebellerna” – vilkas korrekta benämning är Ansar Allah ”Guds Partisaner”.

Ordet Houthi, som syftar på den 2004 av regimstyrkor mördade grundaren Hussein al-Houthi – bror till sittande Abdul-Malik, är i själva verket den stora fiendens namn på den Iran-stödda grupperingen, men har i väst på det rätta namnets bekostnad blivit så etablerat att den som använder det senare riskerar att inte bli förstådd.

Förskönad bekännelse

Ställd inför anklagelser om att i samarbete med saudiska flygvapnet ha planerat bombningarna av Hadramouts östra delar, kommenterar regionens ovan nämnde guvernör al-Khanbashi till svar:

Återtagandet av de militärbaser, som STC för närvarande kontrollerar, är en del av ett bredare projekt syftande till en fredlig och systematisk återintegrering av hela Jemens södra provins med resten av nationen.

Hans uttalande är talande på så sätt att den illegitima ”internationellt erkända” regim han företräder de facto styr över en krympande del av Jemen. Ansar Allah/Huthirebellerna kontrollerar sedan tio år i stort sett hela norra delen av landet, inklusive huvudstaden Sanaa. 

I södra Jemen har STC lyckats ta kontroll över i princip samtliga områden, som fram till den påtvingade unifieringen utgjorde den självständiga staten Sydjemen. En betydande del av den landvinningen gjordes under förra årets sista månad. 

De nu aktuella striderna i Hadramout inleddes dagar efter att Saudiarabien och den internationellt uppbackade jemenitiska marionettregimen anklagat Förenade Arabemiraten för att beväpna STC, och därigenom ha skuld till deras framgångar på slagfälten i provinserna Hadramout och al-Mahra förra månaden.

Den ”internationellt erkända” regimen har ”drabbats” av många andra motgångar. Man anklagas för ha gett upp sina ansträngningar för att tillfredsställa sin befolknings mest grundläggande behov samt för att ha misslyckats i sina försök att stabilisera valutan i landets södra delar – där den jemenitiska rialen de senaste åren har minskat i värde med över 90 %. Och när den trogna mecenaten Sverige nu har beslutat sig för att ”fasa ut sitt bilaterala utvecklingsbistånd till Jemen på ett ansvarsfullt sätt” kan det vara en klen tröst att den polara bundsförvanten visserligen säger sig komma ”fortsätta vara en stor humanitär givare” till ökenlandet.