KANADA • Kanadas högsta domstol har ogiltigförklarat det obligatoriska minimistraffet på ett års fängelse för innehav av barnpornografi. Domstolen menar att regeln strider mot konstitutionen eftersom den hindrar domare från att utmäta proportionerliga straff anpassade till varje enskilt fall.

Kanadas högsta domstol har upphävt det lagstadgade minimistraffet på ett års fängelse för innehav och åtkomst av barnpornografiskt material. Domstolen anser att straffet strider mot konstitutionens förbud mot ”grym och ovanlig bestraffning”.

Fallet har sitt ursprung i två rättsprocesser i Québec, där två män dömts för att ha samlat omfattande mängder övergreppsmaterial mot barn.

Lägre straff för "lågt självförtroende"

I det första målet dömdes den 28-årige soldaten Louis-Pier Senneville för att ha laddat ned och sparat 317 bilder, varav omkring 90 procent föreställde barn mellan tre och sex år. Enligt rätten var materialet av ”särskilt sadistisk natur” och visade grova sexuella övergrepp mot småbarn.

Senneville hävdade under rättegången att han sparat bilderna i syfte att spåra förövarna, men åklagaren visade att han haft filerna i över ett år utan att någon gång kontakta polisen. Han erkände senare, uttryckte ånger och deltog i terapi i väntan på straffutmätning.

Domaren Tremblay fann det lagstadgade minimistraffet oproportionerligt och dömde i stället Senneville till 180 dagars fängelse som ska avtjänas på helger, två års skyddstillsyn och 20 års registrering som sexualförbrytare. I domen beskrevs han som ”genuint ångerfull” och utan ”pedofila eller hebefila intressen”.

Det andra målet gällde Mathieu Naud, som 2020 dömdes för innehav och spridning av barnpornografiskt material. Polisen fann över 500 bilder och 270 videor på hans datorer, där barn i åldrarna fem till tio år utsattes för våldtäkt. Även här avstod domstolen från att tillämpa minimistraffet. Domaren Dalmau utdömde i stället sammanlagt 20 månaders fängelse, två års skyddstillsyn och terapi, med hänvisning till Nauds ”låga självförtroende” och ”defaitistiska synsätt”.

Ta hänsyn till pedofilens omständigheter

Québecs justitieminister överklagade båda domarna och hävdade att parlamentets minimistraff speglade brottens allvar och hade en avskräckande funktion. Appellationsdomstolen avslog överklagandet med motiveringen att lagen kunde slå orimligt hårt mot mindre allvarliga fall, exempelvis ungdomar som delat bilder med varandra.

Högsta domstolen fastställde nu detta resonemang. Den konstaterade att barnpornografibrott är bland de allvarligaste i strafflagen men att fasta minimistraff hindrar domstolar från att ”utmäta ett proportionerligt straff anpassat till varje enskild gärningsman”. Straffutmätningen måste, enligt domstolen, kunna ta hänsyn till ”gärningsmannens omständigheter”.

Beslutet liknar en kontrovers i Tyskland förra året, där förbundsdagen ändrade strafflagen och sänkte minimistraffen för innehav av övergreppsmaterial. Reformen motiverades med önskan om ”proportionalitet” och ”domstolarnas handlingsfrihet”, men väckte hård kritik från barnskyddsorganisationer.