Dagens datum 24 oktober: I två kapitel ur Mein Kampf återkommer Adolf Hitler till ”den genialiske borgmästaren” Karl Lueger i Wien. Lueger anses ha bidragit till Hitlers förståelse av judefrågan.

Karl Lueger.

Hitler skriver i Mein Kampf hur det var under sin vistelse i Wien som han för första gången började förstå judefrågan. Innan vistelsen i detta ”folkrasernas Babylon” hade han inte haft någon större erfarenhet av judarna och ”tog dem till och med för tyskar”.

Insikten om judefrågan var bland annat ett resultat av egna betraktelser. Hitler beskriver i Mein Kampf hur judarna i Wien utövade sitt inflytande inom konst- och kulturlivet, hur de både understödde marxismen och ställde sig in hos hovet (genom massmedia) samt att sionismen hade en maktbas i Wien. Han reflekterade över hur vanliga österrikare tvingades leva på det mest vedervärdiga sätt i sitt eget land.

Judar i Wien 1915. En vanlig syn under tiden som Hitler levde i staden.

En stor orsak till Hitlers insikter på området hade också, enligt Hitler själv, Wiens borgmästare Karl Lueger. Hitler skriver i Mein Kampf:

Jag lärde i varje fall på så sätt långsamt känna den man och den rörelse, som på den tiden avgjorde Wiens öde: dr Karl Lueger och det kristligt-sociala partiet.

När jag kom till Wien var jag motståndare till bägge.

Mannen och rörelsen var i mina ögon ”reaktionära”.

Men vanlig rättskänsla förmådde mig att ändra denna åsikt, allteftersom jag fick tillfälle att lära känna mannen och hans verk; och efter hand ökades det rättvisa bedömandet till oförställd beundran. Numera ser jag i ännu högre grad än förr i denne man den mest framstående tyske borgmästare som någonsin funnits.

Karl Lueger föddes den 24 oktober 1844 i centrala Wien. Han kom från en ordinär bakgrund där hans far var vaktmästare. Trots att hans möjligheter var begränsade lyckades unge Lueger studera juridik vid Wiens universitet och gick 1870 ut med en doktorsexamen. Han öppnade en egen advokatfirma och skulle bli känd som ”den lilla människans” advokat.

1875 blev Lueger medlem av Wiens stadsfullmäktige och 1890 medlem av nedre Österrikes lantdag. 1893 grundade Lueger Kristligt-sociala partiet, som ses som en föregångare till dagens Österrikiska folkpartiet, det parti som under åren 1999-2006 bildade regeringskoalition med Jörg Haiders FPÖ.

Karl Lueger genomförde en rad reformer som innebar att han fråntog stadens judiska kapitalister deras tidigare privilegier. Därför var han ständigt motarbetad. Redan när Lueger valdes till överborgmästare 1895 upplöste regeringen stadens Gemeinderat (ungefär motsvarande kommunfullmäktige) för att hindra hans ämbetstillträde. Vidare vägrade kejsaren, Franz Joseph, vid upprepade tillfällen stadsfästa valet av Lueger på grund av hans åsikter om det judiska inflytandet. Det skulle hållas fyra val innan kejsaren och regeringen gav upp försöken att hindra den folkvalde Lueger att ta plats som stadens borgmästare.

Lueger var en stor politisk talare och hade förmåga att tilltala massan. Vid valet 1895 utlovade han ett ambitiöst reformprogram som skulle bekämpa privatiseringar och ge österrikarna tillbaka vad som var rättmätigt deras. Lueger genomdrev bland annat att försörjning av vatten, el och gas skulle vara kommunalt. Dessa låg tidigare i händerna på stora bolag med övervägande judiskt kapital. Med andra ord var det – innan Lueger – judiska kapitalister som bestämde om österrikarna skulle ha tillgång till sådant som var livsviktigt för deras egna försörjning.

Karl Luegers staty i Wien.

Lueger förbättrade vidare stadens infrastruktur genom en kommunal vattenledning med friskt vatten och transportsystem med spårvagnar. Han öppnade flera socialkontor och såg till att det byggdes parker, sjukhus och skolor.

Lueger blev under sin tid omåttligt populär i Wien på grund av de reformer som förde makten tillbaka till folket. Lueger såg till att judarna inte fick ha samhällsnyttiga uppgifter och hans ofta upprepade princip var att ”Wien är tyskt och skall förbli tyskt”. Han såg även till att nya medborgare skulle svära en ed i rådhuset som bland annat innehöll en försäkran om att ”göra allting i min makt att upprätthålla stadens tyska karaktär”.

Förutom att ha begränsat judarnas makt över Wien var Lueger också en beundrare av Edouard Drumont, stödde Guido von Lists völkische-rörelse och bekämpade judisk immigration.

Luegers största bedrift var kanske att han gjorde antisemitismen socialt accepterad och därmed möjliggjorde för andra att ta vid där han slutade. Ett tal från den 20 juli 1899 visar att Luegers parti, trots alla ansträngningar, fortfarande kämpade i motvind:

Här i vårt österrikiska fädernesland är situationen sådan att judarna har gripit ett mått av inflytande som överstiger deras antal och betydelse. I Wien måste den fattiga hantverkaren gå och tigga på lördag eftermiddag. Inflytandet över massan ligger i vårt land i händerna på judarna. Den större delen av pressen är i deras händer, den i särklass största delen av allt kapital och, i synnerhet storfinansen, är i judiska händer. Och i detta avseende bedriver judarna en terrorism av ett slag som knappast kunde vara värre. För oss, i Österrike, är det en fråga om att befria kristna människor från judendomens hegemoni.

Karl Lueger avled år 1910 efter att ha suttit som borgmästare sedan 1897. Hitler gav följande omdöme om honom i Mein kampf:

Den siste store tysk, som föddes bland kolonistfolket i Ostmark, räknas officiellt inte till de s. k. statsmännen; men genom att denne dr Lueger som borgmästare för ”rikshuvud- och residensstaden” Wien framtrollade den ena oerhörda prestationen efter den andra på praktiskt taget alla den kommunala närings- och kulturpolitikens områden, stärkte han hela rikets hjärta och blev på denna omväg en större statsman än alla de s. k. ”diplomaterna” på den tiden tillsammantagna.

• Publicerad:
  2017-10-24 00:02

Kategoriserat som:
• Dagens datum
• Historia
• Kultur & Kunskap