Kristdemokraterna kräver att både medlemskap i och sympatier för utmålat rasistiska organisationer ska kriminaliseras. Detta står klart efter att partiets valmanifest offentliggjorts.

Förbudsivern duggar som spön i backen från kristdemokratiskt håll. I förra veckan krävde partiets ungdomsförbund ett organisationsförbud för Antifascistisk aktion, och motsvarande extrema organisationer på ”högerkanten”. Förbundets ordförande Charlie Weimers, sa till TT att ”grupper som har våld som affärsidé ska förbjudas, vare sig de hör hemma på höger- eller vänsterkanten.” Måndagen den 9:e augusti lanserades moderpartiets valmanifest i punktform, där den förannonserade linjen slås fast i punktnummer 43: ”Deltagande i och stöd till rasistiska, kriminella och terroriststämplade organisationer ska vara olagligt.” (13 steg och 89 vallöften för ett mänskligare Sverige)


Jo, tjena!

Vad Kristdemokraterna menar vara rasistiska organisationer är i sammanhanget avgörande. Därför sökte Nationellt Motstånd partiets presstjänst under tisdagen, dock utan resultat. Ansvariga hänvisade helt frankt till Inger Davidsson, rättspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, som till SVT hädar att det ”krävs en utredning för att fastställa vilka organisationer som ska kunna vara olagliga.” KD skjuter således alla obekväma frågor på framtiden.

KD är inte ensamma
Kristdemokraterna är inte ensamma om sin strävan att få utpekat rasistiska, det vill säga nationella och nationalsocialistiska organisationer, förbjudna. Svenska FN-förbundet, en lobbygrupp vilken på regeringens uppdrag bedriver opinion för ”FN-värderingar”, har under flera år krävt inskränkningar i yttrande- och organisationsfriheten för utpekat högerextrema och rasister. En annan aktör är Kommunistiska partiet, f.d. KPML(r), och Sverigedemokraterna. Kristdemokraterna har således sällat sig till en tämligen så brokig skara av vitt skilda aktörer.

Expressen står med byxorna nere
Att ett regeringsparti, vilket direkt är ansvarigt för den förda massinvandringspolitiken, inför ett riksdagsval kräver förbud mot den nationella oppositionen, är inte förvånande. Det hör så att säga till spelets regler. Vad som däremot är bestickande är de minst sagt naiva reaktionerna på KD:s utspel, inte minst från liberalt håll.

När Bonnierägda Expressen i en ledarartikel (KD på hal is, 10/9) raljerar över Hägglunds utspel och vill utmåla Kristdemokraterna som okunniga, är det tidningens ledarredaktion som står med byxorna nere. För faktum är att den så hyllade svenska grundlagen, vilken utmålas som en orubblig garant för såväl ett oinskränkt yttrande som organisations- och mötesfrihet inte alls skyddar den politiska aktivismen för en exempelvis en nationalsocialistisk organisation. Sveriges grundlag ändrades nämligen 1988. Då lades följande stycken till grundlagen:

14§ Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot.

Föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung. Lag 1988:1443

I Handbok för aktivister i Motståndsrörelsen understryks detta antagande:

”Man kan således konstatera att föreningsfriheten inte alls är grundlagsskyddad. Utan att det snarare verkar vara tvärtom. Man bör även betänka att det i detta system inte finns mer frihet än i andra system i andra länder, då yttrandefrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet och föreningsfrihet endast gäller under lugna förhållanden men som vid behov kan upphävas, t.ex. vid en tidpunkt som passar den sionistiska maktkabalen.”

  • Publicerad:
    2010-08-11 00:00