KAMBODJA. Röda khmerernas folkmord trivialiseras inte bara av vänsterintellektuella kretsar, menar Henrik Pihlström.

Jag besökte nyligen huvudstaden Phnom Penh för att se massgravarna och tortyrfängelset som den svenska indoktrineringsapparaten helst skulle blunda för. Folkmorden dokumenterades av kommunisterna själva, kända i Kambodja som de röda khmererna. Bland annat registrerades alla intagna inbillade klassfiender med namn och bild i fängelset S21 som inrättats på skolan Tuol Sleng. Totalt sju kända fångar ska ha överlevt denna plats.

Besök i fängelset S21.

Besök i fängelset S21 i Phnom Penh.

Röda khmererna tågade in i Phnom Penh den 17 april 1975 och styrde Kambodja till 1979 när de drevs undan av Nordvietnamesiska trupper och egna landsmän. Under röda khmererna och deras ledare Pol Pot förvandlades landet till ett slakthus för den egna befolkningen. Förutom de som avrättades av regimen fanns det andra som dog av svält och slavarbete. De som överlevde fick genomlida fasor som dagens vänstervridna chipsätare saknar förmågan att föreställa sig.

Städerna tömdes på folk som kommenderades ut för att tvångsarbeta på landsbygdens risfält, kanalbyggen och andra projekt. Skolorna stängdes, familjer separerades liksom män och kvinnor. Landet stängdes från övriga världens insyn. Privat egendom avskaffades. Utländska utopister trodde att röda khmererna upprättade ett arbetarnas paradis. Ett fåtal västerlänningar som själva var kommunister släpptes in i Kambodja men möttes där – förstås – av en nogsamt regisserad propagandateater.

Inbillade klassfiender torterades till döds i fängelset S21.

Inbillade klassfiender torterades till döds i fängelset S21.

Varför är röda khmerernas folkmord pinsamt för det svenska etablissemanget? Bland annat har kända socialdemokratiska profiler försvarat den dåvarande kommunistiska regimen. Sverige var också det enda västerländska land som erbjöd Kambodja bistånd. Den socialdemokratiska biståndsministern Gertrud Sigurdsen avvisade uppgifter om tvång och dödande som ”onyanserade skräckskildringar”.

Hösten 1976 debatterade socialdemokraten Birgitta Dahl i Sveriges Radio: ”Alla vet vi att mycket, ja kanske det mesta, av det som sägs och skrivs om Kambodja är lögn och spekulation. Det var helt nödvändigt att evakuera Phnom Penh.”

Birgitta Dahl avfärdade uppgifterna om röda khmerernas folkmord.

Birgitta Dahl avfärdade röda khmerernas folkmord.

Jan Myrdal var en flitig resenär i Kambodja som hyllade röda khmererna i sina skildringar. Efter röda khmerernas fall verkade han internationellt för ett återinträdande av Pol Pot till makten. I efterhand har han haft svårt att erkänna att han gjorde fel. Myrdal ser fortfarande röda khmerernas ledare som sina personliga vänner. I samband med rättegångarna mot ledarna, som drevs genom tribunalen ECCC, erbjöd han sig att att vittna till deras försvar.

Gunnar Bergström var också en av få svenskar som 1978 fick tillträde att resa in till Kambodja. Vid den tidpunkten försvarade han de röda khmererna. Han har beskrivit sina upplevelser som att han var förblindad av maoistiska föreställningar och vägrade erkänna vilket skräckvälde han besökte. I efterhand har Bergström bett om ursäkt för sina misstag och sökt upprättelse. Bergström hör till undantagen även om han fortfarande är vänsterpartist.

Illustration av tortyr i fängelset S21.

Illustration av tortyr i fängelset S21.

Det är dock inte bara på vänsterkanten som som fallet Kambodja är betungande. 1976 fick Sverige en borgerlig regering som mötte händelserna i Kambodja med en talande tystnad. Författaren Bosse Lindkvist konstaterade även i DN (2009-09-21): ”Såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar tittade passivt på medan Pol Pot och de röda khmererna tilläts föra Kambodjas talan i FN i åratal efter det att de drivits ut ur Phnom Penh.”

En stor skuld till röda khmerernas maktövertagande ligger också på personer som USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger som drev fram en omfattande bombkampanj mot Kambodja. Det skedde med hemliga operationer under förevändningen att bekämpa de vietnamesiska kommunister som utnyttjade Kambodja som transitland. Bombkampanjen kom i förlängningen att stärka röda khmererna.

Kommunister älskar att hänga upp sig på vad USA gjort men att blicka inåt och se de egna förbrytelserna är svårt med en psykologi som bara ser ont eller gott. Det är en extrem prestigeförlust som många troende kommunister inte klarar av att hantera.

Rester från människor som mördats av röda khmererna.

Rester från människor som mördats av röda khmererna.

Jag skulle personligen uppskatta om det fanns några ärliga kommunister. Hellre en kommunist som torgför att vilja arkebusera borgare, kapitalister och klassförrädare än en kommunist som ständigt hycklar och ljuger. De vänsterintellektuella teoretikerna som idag framstår som harmlösa existenser skulle vid arbetarrevolutionen förvandlas till NKVD-kommissarier och euforiska tortyrsamordnare. Vägen från en Jonas Sjöstedt till Pol Pot är inte så avlägsen som somliga kan tro.

Vissa kommunister försöker urskulda sig med att de kommunistiska ledarna eller rörelserna avvikit från den rena läran. Ytterligare några vidhåller kommunistisk historieskrivning som helt förbigår Gulagarkipelagen eller som gör enskilda kommunistiska ikoner oklanderligt rena på bekostnad av andra – Trotskij, Lenin och Che Guevara tillhör de mer populära. Att det blir historiskt ihåligt förtar inte luften från dessa ikondyrkare. Samtliga tre nämnda är väldokumenterade mördare. Men att påpeka detta blir lika fruktfullt som att kritisera profeten Muhammed eller att ifrågasätta den historiska Jesus bland religiösa grupper.

Intagna i S21 fotograferades. Sju kända överlevde.

Intagna i S21 fotograferades. Sju kända överlevde.

Signerade dekret från Vladimir Lenin, egna memoarer, citat, massgravar och mordstatistik från tjekisternas egna rapporter kan inte avfärdas som reaktionär propaganda. Kanske var det nödvändigt för det goda ändamålet att skjuta gymnasiestudenter i förebyggande syfte och därför förlåta farbror Lenin? Den kommunistiska historieprofessorn och författaren Håkan Blomqvist skulle troligen instämma tillsammans med andra marxistiska akademiker som har fritt spelrum på landets universitet och högskolor.

Benresterna sticker fram ur marken tillsammans med klädrester som ännu inte förmultnat. Denna massgrav som jag vandrar på, även känt som ”Dödens fält” utanför Phnom Penh, är den mest kända i landet. Choeung Ek Genocidal Centre räknas till den främsta turistattraktionen i staden vilket i sig en makaber omständighet. Att vandra på denna plats skulle framkalla ett syntax error i hjärnan på många svenska lärare som på fullaste allvar tror på det obligatoriska begreppet ”skolans värdegrund”.

Benrester i marken i Choeung Ek.

Benrester i marken i Choeung Ek.

Det slår mig att det här är något som inte passar in i officiell historieskrivning. Hur ska man kunna förklara denna plats utan att använda sig av begreppet ”kommunismens brott”? Detta begrepp är något som våra vänsterintellektuella proffstyckare avskyr att höra. Pol Pot och röda khmererna var inga sanna kommunister skulle många säga. Samma sak går att säga om vilka kommunistiska världsledare som helst med samma snirklande resonemang.

Trots otaliga försöka att upprätta det utopiska arbetarparadiset i andra länder upprepas samma bortförklaringar. Det finns ingen kommunistisk stat som inte tillämpat så kallad röd terror – där vem som helst godtyckligt kan stämplas som en klassfiende och berövas sina rättigheter, sin frihet och sitt liv. Finns det ett exempel på röd terror som är lite mildare och som våra vänsterintellektuella ställer upp på att försvara? Göran Greider?

Tortyrredskap som användes i S21.

Tortyrredskap som användes i S21.

Fallet Kambodja är så pass graverande i sin monstruösa folkmordspolitik att jag misstänker att dess skyddslingar sprungit och gömt sig fullständigt med undantag från Jan Myrdal. Pol Pot försöker man kanske bortförklara som en skurk som förstörde socialismen. Likadant lät det om Josef Stalin och Mao Tse Tung. Jag hävdar ändå att det kommunistiska samvetet även måste innefatta Pol Pot och röda khmererna. Det är ett ämne som inte bara hör till det förgångna utan som även väcker ett antal högst aktuella frågor.

Vissa av ledarna för röda khmererna kom på sin sena höst att ställas inför rätta av tribunalen ECCC. I Sverige finns ett antal medskyldiga som applåderade röda khmererna när övergreppen på den kambodjanska befolkningen pågick som mest. Dessa har kommit lindrigt undan. Många kan ännu njuta av vinkvällarna i sina Södermalmslägenheter och tro gott som sig själva.

Den vänsterintellektuella lyxtillvaron är likartad på universiteten. Kommunistiska akademiker huserar som nämnt fritt och indoktrinerar lättlurade studenter med marxistisk propaganda under beteckningen vetenskap. De kommunistiska likhögarna tycks inte ändra detta förhållande och de borgerliga är till stor del likgiltiga om inte entusiastiska över att hela utbildningsväsendet genomsyrats vänsterintellektuella propagandister. Jag ser saken som att de borgerliga och liberalerna i synnerhet sammansmält med kommunisterna i samma idéströmningar vilket vi kan se flera exempel på i olika områden.

Kranier från massgravarna i Choeung Ek, "Dödens fält".

Kranier från massgravarna i Choeung Ek, ”Dödens fält”.

Det finns många reflektionslösa personer som häver ur sig att kommunismen bygger på en fin tanke. Det är raka motsatsen. Kommunismen är enbart ett verktyg för manipulation av nyttiga idioter som står beredda att begå vilka illdåd som helst. Ideologin har aldrig varit avsedd för arbetarnas rättigheter utan för att ge deras permanenta slaveri.

När revolutionen väl är framme har de nyttiga idioterna blivit överflödiga. Då finns det inte längre plats för några idealistiska utopister och de arbetare som kommunisterna en gång vurmat för förlorar sina rättigheter.

Det är det beskrivna återkommande historiska mönstret som borde vara lärdomen från kommunismen. I ett sunt samhälle skulle medborgarna uppmuntras att genomskåda manipulationer och se sammanhanget. Men i Sverige är även de borgerliga rädda för en klarsynt befolkning.

Portalen till massgravarna i Dödens fält.

Portalen till massgravarna i Dödens fält.

Liberalerna går själva i bräschen för att utfärda yrkesförbud, åsiktslagar och hårdare social stigmatisering mot oliktänkare. Det sker i demokratins namn med uppenbara likheter till det ”Demokratiska Kampuchea” som Kambodja kallades under röda khmererna.

Hela sjuklöverns klubb har plagierat den kommunistiska dialektiken där bilden är vit och svart. Motståndarna som numera betecknas rasister, fascister och dylikt förklaras som genomgående onda med en ”hemsk människosyn”. I Kambodja var det frågan om misstänkta CIA-agenter och inbillade klassfiender.

Youtube-klipp om Sveriges agerande under röda khmererna.

Många av sjuklöverns anhängare skulle önska att sådana hemska opinionsbildare som jag själv skulle sättas i koncentrationsläger för den goda demokratins skull. Domarna mot Nordfronts ansvarige utgivare Fredrik Vejdeland och tidigare Emil Hagberg är levande exempel på denna önskan.

De ihopsamlade människokranierna i Choeung Ek är ett talande monument över kommunismens sanna natur. Mer tydligt kan det knappast bli. Det går att se på kranierna hur de olika personerna mördades och det rörde sig alltid om primitiva metoder.

Vissa huvuden krossades med en bambupinne, vissa höggs med en machete, en bajonett eller avrättades med andra verktyg. Kulor kostade pengar och jag gissar ett de primitivare mordmetoderna hade en koppling till ”klassmedvetenheten” och uppenbara sadistiska böjelser inte minst. Det går att se spår på kranierna från de personer som fick öronen avskurna.

Kranier i Choeung Ek

Kranier i Choeung Ek.

Fängelset S21 i Phnom Penh användes för att tortera folk till döds. Under tortyren ville röda khmererna framtvinga erkännanden och få de intagna att ange släkt och vänner. När jag ser tortyrredskapen och illustrationer på människor som får sina fingrar avbitna väcks tanken på vad det var för sorts personer som kunde plåga andra på detta obegripliga sätt. Dessa ska ofta ha varit mellan 15 och 19 år. Var de så indoktrinerade av kommunismens fraser att de verkligen trodde att de gjorde en god handling för att avslöja CIA-agenter och klassfiender? Eller var de bara simpla plågoandar och hängivna sadister?

Ännu en tanke som väcks i tortyrfängelset är frågan om människosyn. Detta tortyrfängelse säger verkligheten om kommunisternas människosyn. Hemma i Sverige är det min egen människosyn som svartmålas. Jag skulle förstås aldrig komma på tanken att tortera någon. Jag lider av att se andra plågas och har alltid varit en motståndare till tortyr utan undantag.

Det som jag däremot gör är att jag inte ser på den påtvingade kulturberikningen med blida ögon. Jag skrattar åt idiotiska begrepp som ”alla människors lika värde” på grund av dess godtyckliga innebörd. Det är en semantik som utnyttjas för tankekontroll och manipulation på ett sätt som ingen ska behöva acceptera. Kommunismens töjbara begrepp är lika värdelösa.

Uppmaning till besökare i Choeung Ek.

Uppmaning till besökare i Choeung Ek.

Själv är jag dessutom inte inkluderad i detta ”allas lika värde” som oliktänkare. Jag vänder mig även mot den målmedvetna historieförfalskning, historielöshet och förakt mot sanningen som sprids av Bonniermedia, kommunistdirigerad public service och indoktrineringsinstitutioner med ”värdegrund” på schemat.

Den mest hädiska tanken av alla jag får under mitt besök i Choeung Ek och S21 är nog vad många läsare säkert gissat sig till. Här har vi ett folkmord som är konkret med tydlig teknisk bevisning. Det är ett folkmord som däremot inte plågar särskilt många samveten. Många tycks inte anse att det finns några lärdomar att dra.

Lärdomarna skulle delvis ge en dålig image åt hela den goda sjuklövern. Folkmordet skulle framförallt riskera att vrida perspektiven på vad det egentligen var som skedde i Tredje Rikets koncentrationsläger. Kambodjas massgravar med skelett, väl genomförda tekniska undersökningar och dokumentation saknar motsvarighet i någon av de tyska koncentrationslägren – är det inte underligt?


  • Publicerad:
    2014-12-22 10:00