SVERIGE • Trots svenska politikers beslutsamhet att rusta militärt inför en konfrontation med Ryssland är Försvarsmakten i fortsatt dåligt skick. Detta framgår i en artikel i Officierstidningen, som målar upp en dyster bild av det svenska försvaret.

Försvarsmakten står inför stora problem, som förvärras av en ineffektiv byråkrati och politisk ledning. Detta framgår i en artikel i Officierstidningen som signerats av David Carlqvist, ställföreträdande kompanichef som även agerat korrespondent och säkerhetspolitisk analytiker åt Sveriges Radio.

Carlqvist är förbluffad över hur lite som sker inom Försvarsmakten trots att det gått över tre och ett halv åt sedan Rysslands invasion av Ukraina. Några av exemplen han lyfter är att det råder brist på basal utrustning som kängor och regnkläder, vilket bland annat lett till att värnpliktiga ”ränner runt med civila ställ som går sönder så fort de slänger sig på marken”.

Dessutom tar han upp skandalen kring införandet av finska Ak 24A som standardvapen. Som Nordfront tidigare rapporterat fick vapnet omedelbart skjutförbud på grund av tekniska problem. Över ett halvår senare har problemet ännu inte blivit löst.

”Hela andra världskriget utkämpades på sex år. Så nej, att det tar flera decennier för att kravspecificera, beställa, tillverka och leverera en sketen automatkarbin – som likväl inte fungerar när den väl kommer – är inte ens nästan gott nog”, skriver Carlqvist.

Att Försvarsmakten köpte in 15 000 Colt M4A1 av amerikanerna – till en okänd kostnad – som interimsvapen ledde också till problem. Men dessa problem är inte heller lösta. Carlqvist skriver:

I stället fick vi interimsvapen i form av M 4:or. Utan lösskjutningsanordningar. Det blir till att skrika ”pang!” det kommande året. Hur svårt ska det vara att tillverka lösskjutningsanordningar? Eller ändra regelverket så att vi kan skjuta projektillös lösammunition, som de flesta andra gör?  

Fyra brigader istället för över hundra

I artikeln jämför Carlqvist den svenska upprustningen med Ukrainas. Bland annat verkar Försvarsmakten fortfarande inte köpt in FPV-drönare, trots att kriget i Ukraina visat att det är ett av de viktigaste vapnen som används i modern krigföring.

Enligt Carlqvist måste”de centrala upphandlingarna […] effektiviseras med kraft” eftersom den stora mängd vapen som skickats till Ukraina inte kommer kunna ersättas på länge med tanke på ”långsamma beställningsprocesser”. Han jämför även målet med fyra brigader i Försvarsmakten senast 2030 i regeringens totalförsvarsbeslut från förra året med att Ukraina har över hundra brigader, samtidigt som Ryssland enligt Carlqvist har ”ännu fler”. Uppskattningar från ukrainskt håll pekar på upp till motsvarande 220 brigader med stridserfarenhet, med potential för fler över tid.

Men problemen stannar inte vid låga ambitioner och långsam upprustning:

”För att försörja dessa över 100 brigader har Ukraina två myndigheter med totalt cirka 500 anställda”, skriver Carlqvist och jämför med Försvarets materielverk med omkring 2 800 anställda. ”Och det tar likväl decennier att köpa in en karbin”, konstaterar han återigen.

Efterfrågar "hyperlösningsorienterat ledarskap"

Avslutningsvis skriver Carlqvist att det är oklart i vilken grad statsminister Ulf Kristersson (M), försvarsminister Pål Jonsson (M) eller överbefälhavaren Michael Claesson känner till dessa och otaliga andra problem i det svenska försvaret.

”Antingen känner de till problemen, men löser dem likväl inte. Eller är de oinformerade. Oavsett är det oacceptabelt”, skriver han.

Carlqvist efterfrågar nu ”hyperlösningsorienterat ledarskap, som vore vi mer eller mindre redan i krig” och har en hälsning till ÖB, statsministern och försvarsministern:

Vi behöver nu generalskap och statsmannaskap. Peka med hela handen. Orientera er om problemen – stora som små – och lös dem. Inte om ett år, inte om ett decennium. Lös dem nu.