EKONOMI • Trots rekordhöga matpriser under senare år har dagligvaruhandeln och livsmedelsindustrin i Sverige behållit en stabil lönsamhet. Det visar en ny rapport från Konkurrensverket, som pekar på bristande konkurrens som en bidragande orsak till de kraftiga prisökningarna.

Trots de kraftiga prisökningarna på livsmedel under senare år har dagligvaruhandeln och livsmedelsindustrin i Sverige behållit en stabil lönsamhet. Det framgår av en ny rapport från Konkurrensverket, som nu väcker frågor om konkurrenssituationen i den svenska livsmedelskedjan.

Under perioden 2021–2023 steg matpriserna med över 28 procent – den snabbaste ökningen på decennier. Redan i juni 2024 slog myndigheten fast att bristande konkurrens varit en bidragande orsak till att priserna i butik steg mer än vad som kunde motiveras av leverantörernas kostnadsökningar. I en uppföljande rapport analyseras nu lönsamheten i hela livsmedelskedjan, med fokus på åren med pandemieffekter och stigande priser.

— Vår analys visar att lönsamheten i branschen varit stabil under lång tid, även under de år då priserna steg kraftigt. Det stärker vår tidigare bedömning om att konkurrensen i delar av livsmedelskedjan är otillräcklig, säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman.

Oförklarliga prishöjningar

Dagligvaruhandelns genomsnittliga rörelsemarginal låg på 2,4 procent under 2008–2019. Under den så kallade coronapandemin steg den till 3,2 procent (2020) och 3,9 procent (2021) – en ökning som sedan delvis återgick till ca 2,5 procent. Samtidigt visar rapporten att skillnaderna mellan olika aktörer är stora:

• ICA uppges ha den högsta lönsamheten, med marginaler över 3 % i butik och omkring 4 % i grossistled.
• Axfood hade en rörelsemarginal på 4 % år 2023.
• Coop och Lidl visade låg eller negativ lönsamhet i både grossist- och butiksverksamhet.

Konkurrensverket har även analyserat om prisökningarna är kostnadsbaserade. I butiksledet visar analysen att prisökningarna för basvaror under 2022–2023 överskred vad som kunde förklaras av ökade kostnader. I rapporten skriver man:

För dessa varor höjdes priserna utan att bruttovinsten påverkades, vilket tyder på att prissättningen inte var kostnadsdriven.

Även sett till hela försäljningen i dagligvaruhandeln – inklusive icke-livsmedel – kvarstår mönstret: priserna har inte fullt ut återspeglat kostnadsutvecklingen, vilket enligt Konkurrensverket indikerar svagt konkurrenstryck.

— Den samlade bilden utifrån våra analyser visar att det finns förbättringspotential i framför allt butiksledet, vilket i förlängningen kan gynna konsumenterna och dämpa prisnivån i butik, säger Marie Östman.