Sveriges tingsrätter består av politiskt tillsatta nämndemän. Detta så kallade rättsväsende – som är helt enligt öststatsmodell – har visat sig extremt partisk i vissa politiska frågor men har sällan kritiserats öppet. Men när det nu visat sig att nämndemännen i de nya Migrationsdomstolarna består av samma personer som utformat lagen, har det faktiskt kommit fram kritiska röster i media. En av dessa är Joakim Nergelius som är professor i rättsvetenskap.

Migrationsdomstolorna
I måndags startades de nya Migrationsdomstolarna, tidigare Utlänningsnämnden. Syftet är att granska Migrationsverket och vara den domstol som asylsökande kan vända sig till när de är missnöjda med Migrationsverkets beslut.
De nya Migrationsdomstolarna består av en utbildad jurist och tre politiskt tillsatta nämndemän. Det behöver knappast sägas att alla dessa yrkespolitiker gör vad som är bäst för deras karriärer och i deras politiska arbete prisar det mångkulturella lyckoriket. Det stora flertalet (om inte alla) av dessa folkförrädare är extremt partiska för ytterliggare invandring och för en ökad kvot av asylsökande. Redan där tycker man att de diskvalificerar sig för att få sitta i en domstol för dessa frågor.
Men inte nog med det; hittills två av dessa är riksdagsledamöter och har varit direkt ansvariga för den nya lagen som de nu själva ska tolka och döma utefter. Dessa två är Gustav Fridolin och Yvonne Ruwaida, båda från miljöpartiet.

Strider mot svenska konstitutionen
I Studio 24 under gårdagen diskuterades de nya Migrationsdomstolarna. Märkligt nog lät man också kritiska röster komma fram. En av dessa röster är Joakim Nergelius som är professor i rättsvetenskap. Han beskriver det hela som ”oerhört olyckligt” och uppger att han inte finner någon motsvarighet till denna partiska domstol i andra europeiska länder. Han menar dessutom att det strider mot andemeningen i den svenska konstitutionen när lagstiftande och dömande organ går in i ett.
– Politiker som sitter ned och stiftar lagar ska sedan inte sitta och döma, tillämpa och tolka de här lagarna. Då har man blandat ihop den lagstiftande och dömande makten på ett mycket olyckligt sätt, säger Joakim Nergelius.
Nergelius anser att den svenska konstitutionen ”ska värna domstolarnas självständighet, att inga andra organ ska kunna påverka hur domstolarna dömer i enskilda fall.”

Lagrådet underkände den nya lagen
Ella Bohlin, som är KDU-ordförande, aktiv flyktingvän och sitter med i en av Migrationsdomstolarna medger i programmet att ”det kan finnas en viss problematik”, men att ”det står ingenstans att riksdagsledamöter inte får vara med här.”
Det kan här påpekas att Lagrådet tidigare avstyrkt den nya lagen men att den genomfördes i alla fall. Att hänvisa till legitimiteten av en lag som underkänts av det råd som bedömer lämpligheten av nya lagar faller ganska så platt till marken.
En annan i programmet var en Eric Erfors, ledarskribent för Expressen. Han talade om partdomstolar som undergräver legitimiteten hos rättsväsendet. Han uttryckte att ”det svenska folket är gravt underrepresenterat, för nämndemännen består ju till nästan 100 procent av politiker.”

Korrupta domstolar – inget nytt under solen
För oss nationella är frågan om partiskhet i domstolar verkligen inget nytt under solen. Många nationalister har erfarenhet av fällande domar på grumliga eller rent av felaktiga grunder. Ett exempel: För en tid sedan dömdes sju aktivister ur Motståndsrörelsen, däribland undertecknad, för hets mot folkgrupp för att ha delat ut ett skolkritiskt flygblad som i ett avsnitt innehöll varningar om homosexlobbyns inflytande över skolorna. I åklagarens fantasivärld var detta detsamma som ”hets mot homosexuella” men inget rättssystem, i ordets rätta bemärkelse, skulle ha kommit på tanken att ta hans anklagelser på allvar. Men precis som de anklagade förutspådde innan tingsrättsförhandlingarna skulle tingsrätten med dess politiskt tillsatta nämndemän döma aktivisterna och, som förhoppningarna var sedan, skulle Hovrätten med desto fler utbildade jurister komma att fria den överklagade domen – vilket så även skedde. Mer om den saken här.

Separera domstolorna från den politiska makten
Kritikerna av Migrationsdomstolarna skulle säkerligen inte våga sig på att kritisera de politiska skådespelen, vilka varit långt fler än bara fallet med det skolkritiska flygbladet, som till och från äger rum i tingsrätterna. Men att de åtminstone gör sina röster hörda gentemot politikernas uppenbara kontroll över Migrationsdomstolarna är i alla fall en bra början. Kanske kommer det till slut leda till det som alltfler önskar; att domstolarna helt ska separeras från den politiska makten och bestå av uteslutande utbildade jurister.
Ett så kallat rättssystem där politiskt tillsatta nämndemän – främst socialdemokrater – godtyckligt kastar sina ideologiska motståndare i fängelse och där riksdagsledamöter och andra yrkespolitiker tolkar och dömer de lagar som de själva arbetat fram går inte ta på allvar.


  • Publicerad:
    2006-04-06 00:00