ELEVFOSTRAN • När den konstnärlige ledaren såg tavlor som framställde Israel i en dålig dager och andra med afrikaner i deras naturliga habitat slog han larm. Skolans drillning i postkoloniala teorier hade tydligen varit förgäves.

Förra våren ställde högstadieelever från en så kallat utsatt stadsdel i norra Stockholm ut sina målningar i Kulturhuset Stadsteaterns lokaler i Husby. Det hela var ett väl uppstyrt projekt och samarbete mellan skolan och Kulturhuset, där eleverna först skulle skolas i rätt ideologi genom studier i ”postkoloniala teorier och konst” för att sedan bevisa sitt tillägnande av rätt ideal genom att i god tid till den 13 mars färdigställa en målning på detta tema. Bidragen kom överlag in i tid och en utställning sammanställdes.

Två dagar innan vernissage kunde emellertid förvånade förbipasserande konstatera att lokalen nu tömdes på tavlor. En skylt sattes snart upp:

Vår konstnärliga ledare kontaktade rektorn för skolan och de beslutade att ta ned bilderna.

Meddelandet var undertecknat av Kulturhusets vd Malin Dahlberg, som i ett uttalande förklarade att åtgärden vidtagits ”av hänsyn till det offentliga rummet”.

I en sms-konversation, som tidningen Kvartal begärt ut mellan henne och kulturborgarrådet Torun Boucher (V), framhåller vd:n att vissa av konstverken ”som vår konstnärlige ledare påpekar” framstår som “starkt anti-israeliska”. Dahlberg utpekar här två målningar med titlarna “Svenska soldater som dödar palestinier” respektive “Palestina, from the river to the sea” som särskilt bekymmersamma.

Farliga målningar

Olof Hanson heter den konstnärlige ledare från Kulturhuset Stadsteatern som vd:n hänvisar till i sms:et. För tidningens reporter förklarar han:

— Det var rätt många, minst fyra till sex, bilder som var oerhört politiska och våldsamma. Det var bilder på soldater och den palestinska flaggan.

Han påminner menande om att Kulturhuset Husby delar lokaler med Kulturskolan och att mindre barn därför rör sig i foajén som används som utställningssal. Tillfrågad om varför man i så fall plockade bort hela utställningen för några tavlors skull svarar han:

— Jag ville inte peka ut en grupp elever, för det är inte de som gjort fel.

Det är inte första gången som Kulturhuset Stadsteatern går emot sina egna deklarerade ideal och agerar exkluderande och yttrandefrihetsfientligt . 2015 förbjöds till exempel konstnären Lars Vilks att ens besöka öppen utställning i Kulturhuset.

Makten och yttrandefriheten

Lars Nittve, tidigare museidirektör för bland annat Tate Modern i London och Moderna museet i Stockholm, vill i tidningen inte kommentera detta specifika fall, men har följande att säga censur vid offentliga institutioner:

– Så länge konsten håller sig inom det lagliga och ett beslut har tagits om att visa den, då ska den inte censureras. Man behöver inte visa allt, men när man har lovat någon – i det här fallet eleverna – att det de skapar ska ställas ut, då krävs det starka skäl för att ta ner den, säger han och närmar sig ändå Husbyfallet, när han påminner:

— Att kritisera Israels krigföring i Gaza är lagligt. Det finns de som inte uppskattar kritiken, men det är en helt annan sak.

Kulturborgarrådet Torun Boucher vägrar att svara på några av tidningens frågor, varken om Husbyfallet eller generellt om yttrandefrihet och censur.

Expressens Hynek Pallas hyllar i en artikel från i onsdags sig själv som en yttrandefrihetskämpe, vänder sig starkt mot det här beskrivna fallet av censur och uppmanar:

Gör om. Gör rätt. Ställ ut tavlorna. Se till att samtalet om ungas världsbild och vad som formar den fortsätter i anslutning till utställningen.

I samma text omnämner han av någon anledning, fast med en något annorlunda vokabulär det faktum att Pontus ”Anjo” Björlund förra veckan bjöd in nationalsocialisten Pär Öberg från Nordiska motståndsrörelsen och gangsterrapparen Leo ”Kinesen” Carmona som gäster till sin YouTube-kanal.

Pallas avstår dock att utveckla något resonemang kring detta och han undviker att nämna att Anjos sponsor fram till dess, fintechbolaget Anyfin, plötsligt tog avstånd från honom, samt att YouTube kort därefter tog bort videon – fakta som, om media-jätttens skribent hade nämnt dem, hade tvingat honom att välja mellan att antingen ta avstånd även från detta fall av censur eller också solka ned den bild av sig själv han just presenterat.