UTBILDNING • Enligt en granskning av cirka 1700 personer visat sig ha fått läkarlegitimation efter utbildning i något av de nyare EU-länderna i öst-och Centraleuropa. Detta efter att ha fått bottenresultat på högskoleprovet. Efter att sedan fått sin läkarlegitimation automatiskt godkänd i Sverige är det flera som anmäls som en fara för patienter.

Cirka 1700 personer fick under perioden 2020-2025 en svensk läkarlegitimation genom en utbildning i något av de nyare EU-länderna. Något man fått med hjälp av ett särskilt direktiv som gör att läkarutbildningar automatiskt ska godkännas.

Ekots granskning visar att drygt 150 av dessa studerande enbart fått 0,5 poäng eller lägre på högskoleprovet. Två av dem har skrivit om provet tre gånger men trots det aldrig kommit över 0,25 poäng.

Samtliga har ändå erhållit svensk läkarlegitimation efter att ha gjort sina studier utomlands, för att kunna arbeta på vårdcentraler och sjukhus i Sverige.

Maxresultat på provet är 2,0 men under de senaste åren har snittet för antagning legat på runt 1,6 för att komma in på läkarutbildningen i Sverige.

Ekot ska även ha gått igenom anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg där arbetsgivare anmält läkare utifrån oro. Det visade sig att de anmälda läkarna utbildat sig i exempelvis Rumänien, Slovakien eller Lettland.

Exempel på anmälningar är upptäckter kring stora kompetensluckor, oförmåga att kunna värdera röntgen och labbsvar samt fokuserar på ovanliga och orimliga diagnoser för alla patienter.

— Jag vill inte att de här individerna överhuvudtaget ska arbeta med patienter som är sköra, hjälpsökande och som är helt sårbara, säger Christer Rosenberg, distriktläkare och tidigare utvecklingschef inom primärvården i Västra Götaland.