INRIKES. En ledare i Norrköpings Tidningar lyfter indirekt frågan om huruvida begreppet ”rasism” skulle kunna innefatta icke-svenskars behandling av svenskar.

I en ledare i Norrköpings tidningar diskuterar Agnes Karnatz från Svenska Nyhetsbyrån ämnet förnedringsrån. Hon beskriver här en idag vanligt förekommande typ av rån, där förövarna typiskt är en grupp av icke-svenska unga män och offret en svensk ungdom eller ett barn.

Vid den här typen av rån utgör utstuderad förnedring av offret ett viktigt inslag. Ofta verkar förnedringen av offret vara viktigare för gärningsmannen än själva rånet. Ett ögonblicks rån kan följas av en lång sekvens av förnedring där offret under vapenhot förs till olika platser, misshandlas och tvingas utföra olika förnedrande handlingar.

Artikelförfattaren föreslår tre olika straffrättsliga åtgärder för att stävja den här typen av brott. En sänkning av straffmyndighetsåldern till 15 år, fler utvisningar av de som döms för denna typ av brott samt hatbrottsstämpling av förnedringsrån som motiveras av offrets etnicitet – även om offret tillhör ”majoritetssamhället”.

Den tredje av dessa åtgärder syftar alltså till att beivra även ”rasism mot individer tillhörande majoritetssamhället”, eller rasism mot svenskar.

Problemet med rashat riktat mot svenskar förnekas ofta av anhängare av den nuvarande politiska korrektheten. Även i fall där vita människor är i minoritet håller man tyst om rasistiska dåd, exempelvis vad gäller de sydafrikanska boerna.

Källa:
Förnedringsrån mer än bara rån

  • Publicerad:
    2020-02-18 22:45