INRIKES. En ledare i Eskilstuna-Kuriren ger opinionsinstitut tips om hur frågor om invandring i undersökningar ska formuleras för att det ska se ut som om en majoritet av befolkningen stöder massinvandringen.
Ledarredaktionen för Eskilstuna-Kuriren beklagar sig i en artikel över senare års ”alarmism” där alla brister och svårigheter i det svenska samhället förklaras bero på invandring. Denna svartmålning har tyvärr påverkat opinionen och lett till att fler svenskar än förut säger sig vilja minska inflödet av migranter till landet, resonerar man. Medan vissa partier direkt utnyttjar detta faktum, fegar andra i frågan. Detta ska skapa en ”ond cirkel” där ”frihetliga åsikter om invandring” inte får komma till uttryck.
Men när rätt frågor ställs svarar svenskarna på annat sätt, hävdar man. Man måste nämligen ”bryta ner frågeställningen” för att få önskat resultat. Detta har nu Svenska kyrkan, Rädda Barnen och Svenska Röda Korset samt opinionsföretaget Novus rott iland med. De förra har givit Novus i uppdrag att göra en opinionsundersökning vars resultat har presenterats på DN Debatt. Exempel på frågor som ställs i opinionsundersökningen:
* Ska barn och föräldrar som splittras på flykt ha rätt att återförenas i Sverige? – 59 procent håller helt eller delvis med.
* Ska svårt sjuka barn eller vuxna ha möjlighet att stanna i Sverige? – 62 procent håller helt eller delvis med.
* Ska barn som vistats fler år i Sverige och lärt sig svenska ha möjlighet att stanna i Sverige? – 73 procent håller helt eller delvis.
Ledaren hyllar förmågan hos dem som formulerat frågorna att tänka sig in i migranters olika livssituationer och lovordar frånvaron i enkäten av mer ”abstrakta frågeställningar”. Svenskars livssituationer berörs dock varken i enkäten eller i ledaren.
Vidare föreslås i artikeln att denna opinionsundersökning ska ses i ljuset av det faktum att parlamentariska migrationskommittén nu diskuterar villkoren för familjeåterförening – ett begrepp som måste ersätta anhöriginvandring, som, menar man, gärna används av invandringskritiker och endast syftar till att ”bunta ihop ” människor och ”ludda till” debatten. Den senare termen förklaras vara diskriminerande då den inte beaktar det faktum att de med anknytning till en person, som är hotad i sitt hemland, automatiskt också är hotade. Vidare hade samtliga dessa fått stanna i Sverige om de hade kommit hit samtidigt, resonerar man. Hot och våld mot svenskar av främlingar från tredje världen berörs dock inte i artikeln.
Ledaren pekar slutligen på att migrationskommittén även diskuterar även huruvida så kallad ”humanitär skyddsgrund” ska lagstadgas: Hur ska man göra generellt med personer eller grupper som saknar asylskäl om dessa är sjuka och har vistats länge i Sverige eller om de utgörs av familjer där barn/tonåringar inte vet om något annat land? Enligt tidigare praxis inkluderade uppehållsgrunden ”ömmande omständigheter ” vissa av dessa medan den tillfälliga asyllagen från 2016 enligt artikeln i praktiken exkluderar de flesta av dem.
Ledaren avslutas med denna slutsats: ”Novusundersökningen visar att de som arbetar för en mer generös asyllagstiftning kan räkna med stöd från befolkningen, om de presenterar frågan på rätt sätt.”
Hoppa till huvudinnehåll
