ÖVERVAKNINGSSAMHÄLLET. Kommunstyrelsens ordförande i Lund, Philip Sandberg (L), säger sig ha fått nog av alla skolbränder och begär nu kameraövervakning av samtliga skolor och förskolor i kommunen.

Bild: Pixabay.

År efter år har skolor över hela landet drabbats av anlagda bränder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) registrerade 5 803 bränder på skolor under perioden 2009-2018. Av bränderna var 3 137  avsiktliga.

Malmö toppar statistiken när det gäller andelen avsiktliga skolbränder under samma tid, enligt en sammanställning av MSB:s siffror som Nyhetsbyrån Siren gjort.

Den här våren och sommaren har Lund i synnerhet utmärkt sig när det gäller antalet bränder på skolor. Senast en skola brann i staden var natten mot fredag i förra veckan. Det var den tolfte skolan som brann i Lund sedan mars.

Ordförande för Kommunstyrelsen i Lund, liberalen Philip Sandberg, har nu givit Kommunkontoret i uppdrag att ta fram ett underlag för en ansökan hos Datainspektionen om tillstånd för kameraövervakning i kommunens samtliga 114 skolor och förskolor.

I ett pressmeddelande skriver han:

Kameror är ett viktigt redskap för att öka trygghetskänslan och samtidigt kunna lagföra dem som är skyldiga.

Skolbränderna har i flera år orsakat en debatt, där många deltagare tonar ner fenomenets omfattning och betydelse – och där de flesta uppger sig ”inte riktigt kunna förstå” orsakerna till det.

I en artikel i Skolvärlden från 2018 påpekar den meriterade forskaren, debattören och flitigt anlitade föredragshållaren Åsa Morberg med en för debatten ovanlig tydlighet att ”en svensk skola brinner varje dag” samt att ”flertalet bränder är faktiskt anlagda”.

Hon hänvisar även till dåvarande generalsekreteraren i Brandskyddsföreningen Anders Bergqvist som för TT uppger att ”Sverige har det största antalet anlagda skolbränder i världen”.

Men när det kommer till orsaken till bränderna samt åtgärder som bör vidtas för att lösa problemet finns inte samma tydlighet i Morbergs artikel:

Det är oftast i nedgångna skolbyggnader, med dålig fysisk miljö och dålig vuxennärvaro som bränderna anläggs.

Hon frågar:

Kan skolbränderna vara en indikator på att nutidens elever inte respekterar skolan och att eleverna känner ett utanförskap i samhället?

… och kommer fram till att:

Det behövs naturligtvis aktuell forskning om själva fenomenet skolbränder, om orsakerna till skolbränder och sist men inte minst forskning och utveckling kring om hur man kan hindra att skolbränder anläggs.

Morberg har trots att hon inte menar sig ha tillräcklig kunskap om fenomenet skolbränder flera förslag på konkreta åtgärder som bör vidtas för att lösa problemen:

  •  Inför kameraövervakning
  • Applicera brandlarm även på utsidan av skolbyggnaderna
  • Bygg skolor i material som inte är så lättantändliga
  • Skolans personal ska uppmärksamma elever i riskzonen som klottrar, krossar glas och förstör byggnader
  • Rensa bort lösa, lättantändliga saker kring skolbyggnaden på kvällstid. Lastpallar, däck, bänkar, leksaker, skräp måste tas undan så det försvårar anläggandet av bränder
  • Skolan måste förebygga genom att utbilda barn och unga i brandkunskap och i vilka konsekvenser en brand kan få

Begreppet ”mångkultur” förekommer varken i Morbergs resonerande om orsaken till skolbränderna eller i hennes diskussion om åtgärder för att lösa problemen.


  • Publicerad:
    2020-07-20 22:00