Dagens datum 17 december: Denna dag år 1944 påstås den så kallade ”Malmedymassakern” ha ägt rum.

Den 16 december 1944 inleddes den sista strategiska offensiven av Tyskland i väst. Dagen efter, den 17 december, färdades en styrka från SS-division Liebstandarte Adolf Hitler, ledda av Joachim Peiper, genom södra Belgien och staden Malmedy. De upptäckte då en trupp amerikanska soldater som de lyckades överraska. En kort eldstrid bröt ut innan amerikanerna gav upp och retirerade. I flykten efterlämnade amerikanerna både döda och levande soldater. De som var vid liv togs till fånga av tyskarna.

malmedy3

Gällande vad som hände därefter går historierna isär. Den mest sannolika historien, baserat på vittnesmål från amerikanska soldater, utomstående belgiska vittnen och tyskarna själva, var att fångarna beordrades längst bak i ledet, en mycket vanlig order i dylika situationer, men att ett missförstånd uppstod någonstans – alternativt att några av amerikanerna försökte fly – och därför sköts ner av tyska soldaterna där bak. Snart uppdagades misstaget och beskjutning upphörde. Kampfgrupp Peiper tog sig vidare med sina fångar och kriget fortgick.

Enligt amerikansk massmedia och sedermera åtalet i militärdomstol efter krigsslutet var dock historien en helt annan. Enligt dessa gav Joachim Peiper order om att inga fångar fick tas och att tyskarna därför utförde en massaker genom att rada upp de amerikanska fångarna, råna dem på värdesaker och avrätta dem en efter en med huvudskott på nära håll.

bodies-in-field-

Denna historia passade troligtvis bättre in i propagandabilden där amerikanerna framställdes som ”de goda” och tyskarna som demoner.

”Bevisen” för detta var främst framtvingade vittnesmål från de åtalade. Det rörde sig om färdigskrivna dokument som bara behövde en underskrift där de misstänkta erkände sig själva skyldiga. Tvånget att skriva under drevs genom flera månaders lång isolering, manipulativa knep och tortyr. Bland förhörsmetoderna användes exempelvis kraftigt våld mot männens testiklar, hot om att deras familjer skulle deporteras till Ryssland och vid minst ett tillfälle var en man utklädd till präst som i förtroende försökte få de åtalade att skriva under. En av tyskarna tog sitt eget liv istället för att skriva under.

Under rättegången 1946 i Dachau, där amerikanska medborgare, till stor andel av judisk börd, agerade försvarsadvokater, åklagare, domare och jury, fick de flesta åtalade själva inte komma till tals. Istället användes dessa färdigundertecknade ”erkännanden”. En som fick komma till tals var Joachim Peiper. Han var beredd att ta på sig hela straffet och ansvaret om de andra åtalade släpptes fria. Detta ville inte militärdomstolen gå med på.

Malmedy_2_Joachim_Peiper

Redan efter två timmar och tjugo minuter var rättegången över och samtliga 73 åtalade dömdes för den påstådda massakern. 42 av dem dömdes till döden genom hängning och resten till fängelsestraff. Önskemål från de dödsdömda om att istället få bli arkebuserade avslogs.

MalmedyClosing

Rättegången kritiserades i efterhand av flera människor och både bevisningen och framförallt behandlingen av de åtalade och förhörsmetoderna ifrågasattes kraftigt. Den amerikanska senatorn Joseph McCarthy var en av de främst drivande i frågan. En speciell utredningsgrupp tillsattes och verkställandet av dödsstraffen lades på is.

Förutom de framtvingade underskrifterna om erkännanden finns det en hel del saker som i verkligheten inte stämde överens med åklagarens version. Det fanns flera överlevande amerikanska soldater (som bara genom att de överlevt är intressanta eftersom det skulle varit en massaker där alla blivit avrättade) som stått under fångenskap som vittnade om att de blev mycket väl behandlade av tyskarna. Vid rättsundersökning av de dödas kroppar fann man flera guldringar, klockor m.m. trots att de ska ha blivit rånade innan de avrättades.

Efterhand fick samtliga dömda sina straff reducerade och 1956 hade den siste av tyskarna släppts fri. Inget dödsstraff hann verkställas. Trots denna upprättelse lever den falska historien om massakern vid Malmedy vidare i bland annat historieböcker och på Wikipedia.

Rekommenderad läsning:
SS Panzergrenadier: A True Story Of World War II av Hans Schmidt
Der Malmedy-Fall av Rudolf Aschenauer
The Malmédy Massacre and Trial

Artikeln publicerades ursprungligen 2013-12-17.

  • Publicerad:
    2018-12-17 00:00