Den brittiska biologen Aarathi Prasad som forskat kring manlig infertilitet gav i höstas ut boken ”Like a Virgin” där hon redogör för framtida manliga jungfrufödslar. I boken som har fått internationell uppmärksamhet skissar hon upp en framtid där sex kan bli överflödigt vid barnalstrande.

Boken bygger på de senaste rönen inom ”reproduktionsteknologin” och skissar på en framtid där enskilda individer kan bli biologisk förälder till sitt eget barn, på egen hand. Över telefon bekräftar den brittiske forskaren till SvD att bokens innehåll faktiskt kan bli verklighet:

”Ja, de gamla myterna om jungfrufödsel skulle faktiskt kunna bli verklighet. Det är dock troligare att framtidens ’jungfruförälder’ är en man.”

Hon talar vidare om att försök har gjorts där man lyckats framställa spermier och ägg från manliga stamceller, något man inte lyckats med kvinnliga dito. Kan man sedan använda sig av en konstgjord livmoder eller surrogatmamma har man allt som behövs för att skapa ett barn.
cloning

Konstgjord livmoder är redan i dag en realitet, i djurvärlden. Förra året föddes de första hajarna som började sina liv i en slags ”livmodertank”. Forskare arbetar för fullt med att utveckla och förfina kuvöser som skall rädda mycket tidigt födda barn. När teknikerna är färdigutvecklade kan de mötas och göra hela graviditeten möjlig utanför kroppen. Prasad är övertygad om att detta kommer ske redan under hennes dotters livstid.

I boken redogör Prasad för hur forskningen hela tiden tänjer på gränserna för vad som är möjligt inom biologisk fortplantning. Man kan redan i dag manipulera äggceller från djur, så att det utvecklas embryon utan befruktning av spermier. Det mest kända exemplet är fåret Dolly, som blev en exakt kopia av sin mor genom ”jungfrufödsel” 1997. Sju år senare föddes musen Kaguya, det första däggdjuret som hade två genetiska mammor. Prasad menar att det är en bit kvar tills det är möjligt även för människor, men steget är inte så stort:

”Även om det finns många tekniska hinder kvar att övervinna, så är steget från mus till människa inte så stort. Om den här tekniken blev möjlig – och tillåten – för människor skulle en kvinna kunna föröka sig på egen hand och två lesbiska kvinnor skulle kunna få gemensamma biologiska barn.”

Prasad ser tekniken som en utjämnare av vad hon ser som en biologisk orättvisa som finns mellan män och kvinnor:

”Kvinnor och män har fått allt mer lika villkor i samhället, men den biologiska ojämlikheten kvarstår. Till skillnad från män, som kan få barn mycket högre upp i åldrarna, tvingas kvinnor ofta att välja mellan barn och karriär. Reproduktionsteknologin skulle kunna kompensera för den här biologiska ojämlikheten.”


  • Publicerad:
    2013-01-06 21:06