NATUR OCH MILJÖ • Miljötillståndsutredningen föreslår omfattande förändringar av hur miljöärenden prövas i Sverige. Målet är att korta handläggningstiderna och minska antalet ärenden, bland annat genom att ta bort länsstyrelsen som instans och införa avgifter för överklaganden. Förslagen har mött kritik från miljöorganisationer, som varnar för minskad demokratisk kontroll.

Regeringen gav den 8 juni 2023 en särskild utredare i uppdrag att se över hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas. Uppdraget var uttryckligen att göra processen mer flexibel, effektiv och förutsebar, med syftet att minska både tidsåtgång och utredningsbörda. Nu har Miljötillståndsutredningen presenterat ett delbetänkande med flera förslag och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari välkomnar inriktningen:

— En av den här regeringens viktigaste prioriteringar från start har varit att effektivisera och snabba på miljötillståndsprocesserna, vilket också är mycket efterlängtat av näringslivet. För att Sverige ska kunna möta klimatomställningens utmaningar och säkra näringslivets konkurrenskraft krävs förutsebarhet och moderna tillståndsprocesser som avgörs i rimlig tid. Med det tredje delbetänkandet har vi fått ytterligare förslag som syftar till att korta den totala handläggningstiden för mål och ärenden enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, säger hon.

Kritik mot lagändringen

Ett av förslagen innebär att länsstyrelserna inte längre ska vara en prövningsinstans i tillståndsprocessen. Tanken är att på så sätt kapa ett led och snabba upp hanteringen. Oscar Alarik, chefsjurist vid Naturskyddsföreningen och expert i utredningen, ser å sin sida risker med förändringen.

— Det viktiga är förstås att det finns en rättslig prövning och att ärenden kan hamna i mark- och miljödomstol. Men länsstyrelserna sitter på väldigt mycket sakkunskap, och det är oroande om den rollen försvagas. De kan visserligen bidra genom yttranden, som i andra sammanhang, men det är svårt att bedöma hur väl det kommer att fungera i praktiken, förklarar han

Utredningen slår samtidigt fast att klagorätten för enskilda och organisationer inte bör begränsas. I betänkandet betonas att rätten att överklaga är en grundläggande rättighet och att EU-domstolen tydligt markerat att rätten till domstolsprövning inte får inskränkas:

— Ja utredningen konstaterar att det inte går att påverka klagorätten. EU-rätten ställer krav på att miljölagstiftning ska vara effektiv och kunna prövas i nationella domstolar. Annars riskerar den att bli en ”död rätt”, som finns på papper men aldrig tillämpas. Det är därför klagorätten är så central. EU-domstolen är mycket tydlig med att medlemsstaterna måste säkerställa reella möjligheter till rättslig prövning, säger Oscar Alarik.

Betydligt dyrare att överklaga

Samtidigt föreslås att en avgift införs för att överklaga miljöbeslut: 1 000 kronor vid överklagande till mark- och miljödomstolen och 2 000 kronor till mark- och miljööverdomstolen. Förslaget har väckt kritik.

— Ja, det är den del vi är mest kritiska till. Förslaget innebär att man inför en avgift för att överklaga miljöbeslut. Det finns i andra länder, men det är ovanligt i Sverige. Regeringens utgångspunkt är att det skulle förekomma många så kallade okynnesöverklaganden på miljöområdet. Problemet är att det saknas belägg för det. Utredningen konstaterar själv att man inte har kunnat hitta något sådant mönster, kommenterar Alarik,

Vidare menar han att avgiften riskerar att slå hårt mot privatpersoner och mindre organisationer, särskilt i ärenden där flera ansökningar behöver överklagas.

— För större organisationer, som Naturskyddsföreningen, är en avgift på 1 000 eller 2 000 kronor oftast hanterbar. Men det finns mindre miljöorganisationer, och framför allt privatpersoner, för vilka detta kan bli ett reellt hinder. Det var egentligen där vår största oro låg.

Regeringen ska nu ta ställning till utredningens förslag. Samtidigt återstår frågan vilka delar som hinner genomföras före höstens val.