Ett fåtal företag äger större delen av mediemarknaden
2024-12-13 21:20
Dagens datum 25 december: Denna dag år 336 firas Jesu födelse för första gången i det då kristnade Rom. Denna ”Kristusmässa” förlades dock inte på detta datum av en slump.
Julfirandet bygger som bekant på i all väsentlighet icke-kristna, till stor del nordiska eller germanska, seder. Den ursprungliga julen är vintersolståndet som högtidlighölls under årets mörkaste dag (den 21 eller 22 december) då solen föddes på nytt. Ordet jul har germanskt ursprung.
Att kristendomen skulle ha något med julen och de hedniska inslag som omger den var något som fick genomslag i mitten av 1800-talet när julen kommersialiserades i det industrialiserade England. Till skillnad från i Norden valde man till julfirandet dagen för Jesus födelsedag som påstås ha ägt rum den 25 december år 0.
Året för när Jesus föddes är dock omtvistat och vissa historiker menar att han föddes – om han ens har existerat – mellan år 7 före vår tidräkning och år 2 efter vår tidräkning. Än mer diskuterat var själva dagen för hans födelse. Jesus är för övrigt inte nämnd i historiska källor från den tiden han påstås ha levt. Trots den osäkerhet som rådde kring Jesus person fastställde den romerske kejsaren Konstantin på 300-talet att Jesus måste ha varit född den 25 december.
Valet av datumet för Kristusmässa (Christmas) som kom att firas för Jesu födelse var av allt att döma ingen slump. Tidigare hade romarna firat vintersolståndet, som inföll den 25 december (enligt den julianska kalendern), i en fest kallad Dies Natalis Solis Invicti, som betyder ”den obesegrade solens födelse” och var tillägnad den indo-ariska solguden, eller möjligen följeslagare till solen, Mithra. Denna Sol Invictus-dag firades sedan år 274.
Inför solfesten den 25 december firades i Rom även en flera dagar lång ljusfestival vid namn Saturnalia. Under denna uppsluppna festival tändes ljus för att bana vägen till vintersolståndet och det delades även ut små presenter, inslag som känns igen från dagens julfirande.
Syftet att välja 25 december till dagen för Jesu födelse var från den romerska kyrkan att konkurrera ut mithraismen, som hade varit en bitter fiende och konkurrent till kristendomen att bli statsreligion i Rom. Mithras attribut passade bra eftersom Jesus av de kristna redan benämndes som såväl rättfärdighetens sol och världens ljus.
Mithra, som ursprungligen härstammade från det ariska Persien, hade många fler gemensamma drag med den senare Jesus. Deras födelser hälsades båda av änglakörer och bevittnades av herdar och Mithra blev återuppstånden efter sin död, liksom den senare Jesus. (De kristna berättelserna har till stor del hämtats från äldre ariska myter, ofta i syfte att utkonkurrera de tidigare. För mer läsning i ämnet, se Revilo Oliver: Origins of Christianity.)
Den romerska Mithras var en gudom i Romarriket från omkring år 100. Mithraismen kom till Rom genom den romerska arméns fälttåg och dyrkades av främst romerska soldater. Mithraismen var den andra stora religionen i Rom, som till sist besegrades av kristendomen eftersom den senare tilltalade den romerska pöbeln i dess löften om frigörelse.
Efter att ha besegrat mithraismen ville kyrkan inte att den skulle få möjlighet att återuppstå. Därför tog kejsaren Konstantin, som numera var anhängare av kristendomen, beslutet att den årliga solfesten, som firades till solgudens ära på dagen för vintersolståndet, istället skulle firas till minne av Jesu födelse.
Den kristna kyrkan hade från början firat Jesus födelsedag den 6 januari under deras högtid Epifainia, men de styrande kom att ändra datumet till den 25 december när kristendomen väl var den dominerande faktorn i Romarriket. Att behålla dagen, men byta ut innehållet, kom genom åren att bli en beprövad strategi för kristendomen att befästa sin makt och sitt inflytande över de kuvade folken.
Artikeln publicerades ursprungligen 2013-12-25.