KRÖNIKA • Vera Oredsson skriver om mors dag och minnen av dagen från Tyskland.

Den dagen i maj var speciell – en glädjens dag.

En manifestation utan egentlig politik. Verkligen bara en glädjens dag.

Hånfullheterna om barnmaskiner från feminismens håll eller ”frögurkor”, som min bror kallade det, klingar falskt i jämförelse med deras dödliga verktyg – aborttången.

Vad föredrar man? Gurka eller tången? Som satirisk jämförelse.

Mors dag under de fredliga åren var en fest i blommornas tecken. Flaggorna pryddes, och hängdes ut på morgonen, man uppvaktade sina mödrar.

Under förmiddagen delades moderskorset ut till mödrar som fött fler än fyra barn: Brons, silver, guld – 4, 6, 8.

Dessa medaljer delades även ut retroaktivt, så att även min farmor fick ett och blev väldigt stolt. Jag bevarar det moderskordet själv hos mig än idag – ett ljust minne.

Överallt musik och glada leenden! Jag minns det verkligen som LIVETS dag.

Fram på eftermiddagen besök med blomsterbuketter till mormor och farmor där vi träffade större delen av familjen. Alltid denna stolthet att morfar hängde ut den svenska flaggan från sin balkong som tecken på en viss lojalitet till hemlandet. Den lyste i sin blågula sommarfärg bland de vackra röda flaggorna med sina stolta soltecken på vita fält.

Frögurkor – det ligger något avundsjukt i detta ord – hånfullheten faller platt, särskilt för oss som upplevt dessa få dagar i fredstid under Rikets tid. Dessa minnen i ljusets majdagar vill jag så gärna förmedla som grundsten till vårt livsgivande program som skall rädda framtidens Norden, inte enbart med politiska slagord utan med ljusa bilder av ett förflutet som aldrig kan förstöras helt.

Nu kära kamrater – tänk på mor. Tänk på mormor och farmor – även om sorgligt nog gravarna smyckas denna dag. Det innefattar även vår ideologi att hedra dem.

Tror mig – mors dag var viktig och låt det bli en dag med upphöjd aktning för kvinnans roll i vårt fortbestånd – med livsglädje!