INRIKES • Svenska kyrkan har tillsammans med Försvarsmakten deltagit i övningen Aurora 26 som handlar om att gravsätta 500 fiktiva stupade i en krigssituation, så kallad ”nödgravsättning”.

För första gången sedan 1950-talet övades krigsgravtjänst av stupade med ceremoni. Försvarsmakten, Svenska kyrkan, Skatteverket, Plikt- och prövningsverket samt polisen har deltagit i övningen Aurora 26 för att på respektfullt och värdigt sätt gravsätta ett sort antal stupade i en krigssituation.

— Jag är stolt över medarbetarna och över att kyrkans organisation fungerar och är rustad för fred såväl för kris, säger Lars Viper.

Övningen gjordes gemensamt med deltagande aktörer i syfte att praktisera en samordning i hela kedjan som är nödvändig. Detta från ett omhändertagande, identifiering, transport och gravsättning. Det som påpekas vara ovanligt med just denna övning jämfört med andra är att den utfördes under mycket realistiska former. Under övning av beskjutning ska således soldater och sjömän transporterat de stupade från skärgården där de figurerade avlidna hanterades under värdiga former, hela vägen från kusten till Väddö skjutfält.

— Momentet kallas krigsgravtjänst, där vi har övat på att omhänderta ett stort antal stupade soldater och sjömän, både svenska, allierade och fiendesoldater, säger fältprost Jenny Ahlén, biträdande övningsledare för momentet.

— Det behövs inte många ord, men de ger mening och värdighet som bär i en extrem situation som denna, säger Karin Johannesson, biskop i Uppsala stift, som besökte övningen och blev starkt berörd. Hon betonade vikten av begravningsritens betydelse.

På slagfältet finns sällan tid för ritualer

Trots Försvarsmaktens och Svenska kyrkans övning av rituell nödgravsättning går detta stick i stäv med Försvarsmaktens tidigare intentioner. I modern svensk planering har man velat undvika nödgravsättning i terräng.

Däremot anses den korrekta hanteringen vara att kroppen först ska transporteras till särskilda uppsamlingsplatser och därefter till ordinarie begravningsplatser, vilket bygger på Försvarsmaktens arbete med ett nytt gravtjänstereglemente. Enligt Sverige radio förtydligade Försvarsmakten 2018 att man inte längre ska använda fältgravar eller krigskyrkogårdar som huvudlösning.

Christoffer Forsberg, före detta anställd i den ukrainska armén, har tidigare haft i uppdrag att hämta hem avlidna på fältet. Arbetet var både riskfyllt och tidsödande, men mödan värt känslomässigt för kamraterna och de avlidnas familjer.

— Först måste kropparna sökas av då ryssarna minerar dem, som ett sätt att skada flera soldater. Om inte det görs riskerar ytterligare livet då en granat kan ligga under kroppen. Det kanske är en självisk handling men jag skulle inte vilja bli lämnad där. Vi vill ha hem våra killar och deras familjer vill ha dem, berättar han.