DJUR & NATUR • En norsk studie visar vilka långsiktiga negativa konsekvenser en kalavverkning har. Resultaten visar att det inte bara påverkar skogen som kalavverkats, utan även intilliggande skogar.

I Norge har man vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet (NMBU) studerat hur kalhyggen påverkar den biologiska mångfalden. I studien har man gått igenom hur kalavverkningar – som med marginal är den vanligaste skogsbruksmetoden i Sverige, Finland och Norge – påverkar barrskogar. Enligt natursidan.se har över 60 procent av de svenska skogarna kalavverkats i något skede sedan 1950-talet. Idag kalavverkas också nästan dubbelt så stor yta som i slutet på 1950-talet.

Studien från NMBU visar att de negativa konsekvenserna både är större och att försämringen håller i sig under längre tid än man tidigare trott:

— Vi ser att många av samhällena av svampar, insekter, lavar och mossor inte har kunnat återhämta sig ens 50 till 80 år efter avverkningen, säger Lisa Fagerli Lunde, försteförfattare till studien och postdoktor vid NMBU.

Enligt försteförfattaren drabbas de arter som behöver döda träd för sin livsmiljö och arter som är hotade hårdast:

— Skogarna är ofta mer homogena efter kalavverkning: De har mindre död ved och förlorar viktiga element från naturskogar – särskilt gamla träd. Förlusten av gammelskogar och död ved har en särskilt negativ inverkan på många hotade arter, förklarar Fagerli Lunde.

Dags för kalavverkning igen trots dålig återhämtning

I de skogar som avverkats för 70 till 80 år sedan har man planterat träd som nu vuxit till sig och enligt skogsbrukets tillvägagångssätt börjar bli klara för avverkning igen. Den norska studien visar dock att arterna ännu inte hunnit återhämta sig efter den senaste kalavverkningen:

— De samband vi ser i studien tyder på att tidsintervallen för avverkning bör ökas. Även sättet som avverkningen utförs på bör förändras – det är viktigt att inte ta bort viktiga livsmiljöer som död ved, att underlätta för varierade typer av död ved (som grova döda träd), att behålla fler gamla träd och att bevara naturskogsområden, säger Lunde.

Man har också funnit att kalavverkningar påverkar även intilliggande skogar negativt. Bland annat är det flera arter av svampar, lavar, mossor och insekter som får svårare att växa och frodas som en konsekvens av skogsbruket. Fagerli Lunde menar att man också bör undvika att hugga ner ännu ”mer av den mest värdefulla naturskogen än vi redan har”.