Nordiska museet ser Ramadan som en svensk högtid
KULTUR • Enligt Nordiska museet är invandrares högtider en del av den svenska kulturhistorien och intendenten Jonas Engman hävdar att man är neutrala i sin tolkning. Alla som vistas här är av intresse.
Nordiska museet grundades 1873 med det uttalade syftet att bevara ”minnet av liv och arbete i Sverige”, men även med folk som ”äro med det svenska befryndade”. Utifrån detta har museets ledning valt att se invandrares kulturer som svenska och räknar nu in Ramadan, Jom Kippur och persiskt nyår i den nordiska kulturhistorien. Webbsidan för ”Visit Sweden” gör samma bedömning, men väljer dessutom att ta bort Lucia från sin högtidskalender.
— Vad vi intresserar oss för är högtider eller ritualer som pågår, som sker och som inträffar i Sverige eller i någon mån i Norden. Det blir i princip intressant att titta på alla som vistas här. Då bortser vi från sånt som har att göra med etnicitet och hudfärg, säger Nordiska museets intendent Jonas Engman till Samnytt.
Engman framhåller att på museet så håller man på med samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning vilket inte kan jämföras med människors förkärlek för att ”etikettera saker som svenskt och osvenskt”.
— Det handlar ju om hur vi betraktar det som är svenskt, och vi har valt att göra det på ett neutralt sätt. Det är en tolkningsfråga, förklarar han.