NORGE • Hamse Ali, som påstod sig ha utsatts för en rasistiskt motiverad attack i Bergen hösten 2024, har nu dömts till fängelse för falsk utsaga efter den andra omgången i rätten.

Hamse Ali har i Gulatings hovrätt dömts till 45 dagars fängelse för osann utsaga, efter att domstolen kommit fram till att han medvetet lämnade en falsk berättelse om en påstådd rasistiskt motiverad misshandel i Bergen hösten 2024. Det visade sig senare att Hamses historia var påhittad och i mars 2025 åtalades han för detta. Senare samma år friades han, men frikännandet överklagades därefter av statsåklagaren.

Fallet fick stor uppmärksamhet efter att Ali berättat för flera medier att han utsatts för våld. Bilder på en skadad Ali väckte starka reaktioner och över 2 000 personer deltog i ett fackeltåg mot rasism i Bergen. Det samlades också in över 250 000 norska kronor till Ali genom en insamlingskampanj.

Polisen återupptog utredningen och åtal väcktes senare mot Ali själv. Tvisten i rätten har handlat om huruvida han medvetet ljög eller om han berättade utifrån vad han uppfattade som egna minnen.

Hovrätten avvisar att förklaringen kan bero på falska minnen och menar att teknisk bevisning visar att Ali färdades genom centrala Bergen i hög hastighet på elsparkcykel den aktuella natten. Han ska under färden ha tvärstannat och senare tagit sig till Bergens akutmottagning. Data från fordonet samt bilder från övervakningskameror och hans egen telefon stöder detta.

Hamses försvarare, Anette Vangsnes Askevold, sade följande om domen:

— Min klient är mycket besviken över resultatet. Det var en enhällig friande dom i tingsrätten som nu har vänts helt upp och ned, sade Askevold till NRK.

Oenighet och ekonomiskt motiv

Ali har själv förklarat att han inte minns resan och blev överraskad när han konfronterades med bevisningen. Han har hållit fast vid att han trodde att han blivit utsatt för ett överfall och att han inte försökte dölja något.

— Jag kan inte minnas något från den resan. Jag blev chockad när jag såg bilderna och förstod att det var jag. Jag har tänkt och tänkt. Jag skulle ju aldrig ha gått med på att polisen tog min telefon och fick se all teknisk bevisning om jag hade något att dölja, sade Ali i rätten om fynden som polisen kunde visa från utredningen.

I hovrätten rådde oenighet mellan sakkunniga om huruvida falska minnen kan ha uppstått på grund av alkohol och huvudtrauma. Domstolen stödde bedömningen att detta inte kunde förklara berättelsen och utgick från att Ali agerade medvetet.

Det är ställt bortom varje rimligt och förnuftigt tvivel att den tilltalade var medveten om att det överfall han berättade om för polisen inte hade ägt rum, alltså att det inte var hans uppfattning vid handlingstillfället att han faktiskt hade blivit utsatt för ett överfall.

Domstolen

Rätten pekar också på att berättelsen om ett rasistiskt motiverat angrepp kom först flera dagar efter händelsen och menar att det kan ha funnits ett ekonomiskt motiv kopplat bland annat till tandläkarkostnader. Hovrätten understryker att falska utsagor av denna typ är allvarliga, bland annat eftersom de kan leda till misstankar mot oskyldiga och onödig resursanvändning hos polisen.

Artikeln publicerades ursprungligen på Frihetskamp.