UTBILDNING • Norska elever i årskurs 10 presterar sämre i läsning, matematik och naturvetenskap än jämnåriga i andra OECD-länder, visar den internationella PISA-undersökningen. Andelen elever med svaga grundläggande färdigheter har ökat kraftigt under det senaste decenniet, och särskilt pojkar har svårt med läsförmågan.

Resultaten från PISA-undersökningen i Norge, som presenterades på tisdagen, visar en markant nedgång i elevernas prestationer jämfört med tidigare mätningar. Undersökningen, som genomfördes mellan den 10 mars och 2 maj 2025 med 6 469 deltagande elever, visar att Norge nu ligger under OECD-genomsnittet inom alla tre huvudområden som testas: läsning, matematik och naturvetenskap.

Sedan 2015 har resultaten för norska elever sjunkit med 60 poäng i läsning, 50 poäng i matematik och 28 poäng i naturvetenskap. Forskning från andra länder tyder på att en nedgång på 20 poäng motsvarar ungefär ett års lärande, vilket innebär att eleverna 2025 har en kunskapsnivå som ligger flera års lärande efter den nivå eleverna hade 2015.

Särskilt allvarlig är utvecklingen när det gäller läsförmågan, där 34 procent av eleverna i årskurs 10 nu definieras som lågpresterande. Bland pojkar är andelen ännu högre: 41 procent läser så dåligt att de riskerar att få problem med att fullfölja vidare utbildning.

Fredrik Jensen, forskare vid Universitetet i Oslo, presenterade de nedslående siffrorna vid en presskonferens som arrangerades av Utbildningsdepartementet. Han påpekade att nedgången inte är begränsad till de senaste tre åren, utan utgör en ihållande negativ trend sedan 2015, utan att nämna att 2015 var året då massinvandringen till Norge började.

— Vi ser en nedgång i genomsnittsresultaten i läsning och matematik sedan 2022. Och vi ser en betydande nedgång i genomsnittsresultaten inom alla tre ämnesområden – naturvetenskap, läsning och matematik – under det senaste decenniet, sade Jensen om perioden 2015 till 2025.

Jensen underströk att den negativa utvecklingen inte är unik för Norge, utan är en del av en internationell trend som också drabbar andra OECD-länder. Trots det är nedgången inom naturvetenskap och matematik större i Norge än det internationella genomsnittet.

Artikeln publicerades ursprungligen på Frihetskamp.