NORGE • En studie utförd i Norge visar att norrmän önskar sig fler barn än de faktiskt får. Ekonomi och svårigheter med att få vardagen att gå ihop uppges som faktorer bakom problemet.

En rapport från Institutet för samhällsforskning visar att det finns ett tydligt gap mellan hur många barn norrmän önskar sig och hur många de faktiskt får. Mer än en av tre uppger att de inte räknar med att få fler barn än de redan har, trots att de önskar det. Detta gäller särskilt familjer som redan har barn, men även barnlösa möter utmaningar som gör att de inte får det antal barn de önskar, skriver NRK.

36-åriga Johanna Elisabeth Erikson är sjuksköterska och tvåbarnsmamma. Hon har alltid drömt om tre barn, men har tvingats släppa den drömmen på grund av tidsbrist och ekonomi.

— Det tar all tid och ekonomi. Dessutom förväntas vi börja arbeta så snabbt som möjligt efter föräldraledigheten – vilket jag inte förstår med tanke på att det också förväntas att vi ammar dag och natt i minst ett år, säger hon.

Johanna arbetar nu 60 procent natt för att få vardagen att gå ihop.

Studien, som bygger på svar från 12 831 norrmän, visar att kvinnor i större utsträckning efterlyser bättre möjligheter att kombinera arbete och familjeliv, medan män i högre grad önskar ekonomiska stödåtgärder.

— För män toppar åtgärder som gör det billigare att skaffa barn, säger forskaren Marte Strøm.

— Det verkar som att personer med lägre inkomst får färre barn än tidigare, medan de med högre inkomst fortsätter få lika många barn som tidigare, tillägger hon.

Regeringen tillsätter utredning

Genomsnittsåldern vid första barnets födsel är högre än önskat. Kvinnor uppger att de helst hade velat få sitt första barn vid 27,6 års ålder, men i verkligheten är snittet 30,4 år. För män är motsvarande siffror 28,7 år respektive 32,1 år.

— Åldern vid första barnets födelse spelar också en stor roll för om vi kommer att få fler barn, säger Strøm.

Regeringen har utsett en kommitté som ska undersöka orsakerna till de låga födelsetalen och vilka konsekvenser detta får för samhället.

— Vi behöver kunskap om varför människor ändrar sig, och vi behöver veta hur det upplevs att inte få de barn man önskat sig, säger utredningsordföranden Rannveig Kaldager Hart.

I den första delrapporten föreslås höjt barnbidrag och ökat ekonomiskt stöd till unga vuxna under 30 år.

— I delrapporten har vi skrivit om utvecklingen och orsakerna, med fokus på unga vuxna – alltså män och kvinnor i 20-årsåldern, säger Hart.

Artikeln är ursprungligen publicerad på Frihetskamp.net