NORGE Det föds för få barn i Norge och en förklaring är att man väntar länge. Men det är bland de med lägst lön och utbildning som födslotalen faller mest vilket får överläkare Anne Eskild att föreslå att varje norska ska få en miljon kronor när hon skaffar barn.

Under 2024 föddes det 54 000 barn i Norge vilket är den tredje lägsta siffran som man någonsin registrerat. Det innebär att antalet barn per kvinna är 1,44 och för att befolkningsmängden ska vara stabil krävs det att kvinnor får 2,1 barn. Undersökningar har dock visat att man längtar efter att bli föräldrar och att många vill ha två eller fler barn, men man väntar längre nu för tiden.

— En stabil relation, trygg ekonomi och ett fast jobb är de tre saker som folk anser vara viktigast att ha på plats innan de får sitt första barn, säger Sara Cools som är socialekonom vid Institutt for samfunnsforskning.

Men det är inte bland de högutbildade karriäristerna som födslotalen faller mest, utan bland de som har lägst utbildning och inkomst. För att bryta detta föreslår Anne Eskild som är överläkare vid Kvinnokliniken på Ahus att staten ska betala en miljon kronor när en ”norska”, eller kanske mer rättvisande norsk medborgare, skaffar barn. Då har även de med låg inkomst en bättre ekonomisk grund att stå på resonerar hon då föräldrapenningen baseras på inkomsten.

Länder över hela Europa har samma problem och provar olika saker för att öka barnafödandet. I Italien erbjuds familjer som får sitt tredje barn en bit mark och i Ungern behöver kvinnor som får fyra barn inte betala skatt under resten av sina liv. Ryska par kan få ledigt den dag kvinnan har ägglossning och om hon blir gravid får man olika belöningar, till exempel vitvaror eller pengar. Det serbiska kulturdepartementet satsade däremot på en misslyckad reklamkampanj där olika slogans skulle få folk att inte vänta med barn.