UKRAINAKONFLIKTEN • Redan en månad efter den ryska invasionen av Ukraina sa experter att Ryssland snart har slut på ammunition i allmänhet och missiler i synnerhet. Men ny statistik visar att Ryssland aldrig använt så mycket kryssningsrobotar och drönare som under 2025.

Den 24 mars 2022 – en månad efter att Ryssland invaderat Ukraina – uppgav USA:s dåvarande biträdande försvarsminister Colin Kahl att Ryssland började få slut på precisionsstyrda vapen, inklusive kryssningsrobotar. Budskapet upprepades under våren av brittiska experter, exempelvis amiral sir Tony Radakin, chef för Storbritanniens försvarsstab, som i maj hävdade att Ryssland höll på att få slut på missiler.

Medier i väst kom med liknande rapporter under hela året. Brittiska Sky News skrev i oktober att Ryssland ”börjar få slut på robotar” och ”improviserar” genom att använda sjömålsrobotar mot landmål samt luftvärnsrobotar mot markmål. Försvarsanalytikern Michael Clarke menade att detta tyder på brist på moderna robotar och att de omfattande sanktionerna mot Ryssland fungerar.

Under hösten citerades även utspel från Kiev om att Ryssland redan använt 80 procent av sina Iskander-robotar och i december 2022 deklarerade Ukraina att fienden bara hade tillräckligt med missiler för max två till tre stora attacker med 80 missiler eller fler.

Förutom att nästan alla ryska projektiler konsekvent sköts ned kostade dessa dyra pengar för en påstått svårt pressad rysk ekonomi som snart skulle kollapsa under sanktionerna, var budskapet. Liknande rapporter har fortsatt att publiceras i medier under krigets gång, även om frekvensen har minskat med tiden.

Nu har The Economist trots detta publicerat statistik som visar att antalet ryska angrepp med robotar, missiler och drönare ökat kraftigt sedan krigets första år.

Fram till början av 2024 skedde det omkring 500 attacker per månad, men under förra året ökade attackerna till uppemot 1 000 attacker per månad för att sedan fortsätta öka ytterligare. Under 2025 har det inte varit ovanligt med över 2 000 ryska attacker med drönare och missiler per månad.

Aftonbladets Wolfgang Hansson medger nu i en krönika att sanktionerna mot Ryssland ”inte är lika effektiva som de flesta i väst räknat med”. Hansson, som skrivit ett stort antal artiklar om Ukrainakonflikten, skriver till och med att det inte alls är ”hela världen” som tagit ställning mot Ryssland efter invasionen av Ukraina. Han konstaterar istället att det ”bortsett från Europa och USA nästan inte är några länder alls som riktat sanktioner mot Ryssland” och att stora delar av världen ”fortsätter att handla med Ryssland som om ingenting hade hänt”.

Med andra ord gör han nu i stort sett samma analys av den västliga sanktions- och krigspolitiken som Nordfront lyckades göra redan i mars 2022.

Den bristande uppslutningen bakom Nato och att länder som Kina, Nordkorea och Iran har ökat sin handel med Ryssland gör enligt Hansson att ”Putins armé kan fortsätta attackera Ukraina nästan utan begränsningar”. Det finns dock inget i krönikan som tyder på att Wolfgang Hansson anser att fred är lösning på krisen med det som The Economist beskriver som ”helveteseld som regnar över Ukraina”.