SANKTIONER De ekonomiska restriktionerna har enligt premiärministern misslyckats med att stoppa Ukrainakonflikten, och samtidigt som de tillfogat Europas ekonomier stor skada, har de stärkt den ryska.

I november gick Ungerns utrikesminister Peter Szijjártó ut med svidande kritik mot västs Rysslandssanktioner med anledning av Ukrainakonflikten. I sin kommentar konstaterande utrikesministern att dessa sanktioners huvudsakliga verkan är att de underminerar västnationernas egna ekonomier. Han tog sitt eget land som ett exempel och berättade att medan Ungern 2021 betalade 7 miljarder euro för importerad energi, så pekade kurvan just då mot siffran 19 miljarder för 2022. Han kommenterade:

— Det är ett enormt belopp – och detta är resultatet av en misslyckad sanktionspolitik.

I lördags gick landets inte mindre sanktionsskeptiske premiärminister Viktor Orbán i sitt tal till nationen ut med sin kritik av de ekonomiska bestraffningsåtgärder som väst ålagt Ryssland. Han fokuserade härvid på de tio miljarder euro som han menar att hans land – bland annat genom chockhöjda enegi- och matpriser – hittills tvingats punga ut för sanktioner som inte haft någon positiv verkan för något land – utom för Ryssland:

— Vi berövade inte Ryssland några resurser, vi gav dem ännu mer pengar, och den ryska energiförsörjningen [i monetära termer] växte med 70%”, sa han.

Den ungerske ledaren tillade att med kraftigt ökade energikostnader har EU-länderna fört en utsiktslös kamp för att tygla den skenande inflationen.

Men ungerns ekonomi är extra starkt beroende av rysk energi, och Budapest har väldigt tydligt motsatt sig EU:s planer på att helt förbjuda olje- och gasimport från den sanktionsdrabbade nationen. Efter spända och känsliga förhandlingar har Budapest beviljats en rad undantag från de blockövergripande restriktionerna för inköp av ryska fossila bränslen.