INTERVJU. En vänsterpartist med öknamnet ”Lipsill” mötte förra veckan en populär nästeschef vid Södertörns tingsrätt.

”Inga lokaler åt fascisterna! Inga fascister på våra gator!”

Den unga vänsterpartisten Daniel Riazat i Dalarna har inte enbart gjort sig känd för att vilja sabotera för sina meningsmotståndare i sådana, för många självklara, rättigheter som att äga tillträde till möteslokaler. Ovanstående citat utgör avslutningen på ett debattinlägg av de unga partikollegorna Daniel Riazat och Sebastian Karlberg.

Pär Sjögren, som är Svenska motståndsrörelsens nästeschef i Dalarna, förklarar att det även döljer sig en vänskap till våldsverkande invandrargrupper, bakom den oskyldiga fasaden av vanliga vänsterpartister. Nästets aktiviteter har bland annat utsatts för överfall från våldsverkare vilka Pär Sjögren vet att Daniel Riazat har mobiliserat. Denna dubbla roll, med en anständig profil utåt å ena handen och en icke uttalad roll som uppviglare mot Pär Sjögrens näste och aktivister å den dito andra, kan väcka en förargelse som är förståelig.

sjogren_fram

Pär Sjögren intervjuas

Daniel Riazat har i sitt förfarande mot sina meningsmotståndare lyfts under vingarna av tidningar, radio och teve. Media har villigt byggt upp Riazats varumärke som en oskyldig duvunge och modig antirasist. Aktierna för detta varumärke står högt i kurs, något lär gynna kommande karriärsteg i samhället som kan diagnostiseras med sjukan politisk korrekthet.

Somliga vill framställa saken som att ilskan som riktas mot Daniel Riazat handlar om att han har iransk bakgrund eller att han står för vissa idéer. Det handlar främst om det som han har gjort mot våra aktivister, genom att bland annat ringa in våldsverkare och provokatörer till våra aktiviteter, förklarar Pär Sjögren.

Många av turerna kring Daniel Riazat ligger nu flera år tillbaka i tiden, däribland tumultet i Ungdomens hus, i Ludvika, för över två år sedan. Under tumultet blev Daniel Riazat misshandlad med en flaska.

Förra veckan stod Pär Sjögren åtalad för ofredande av Daniel Riazat i samband med denna händelse. Rättegången som ägde rum vid Södertörns tingsrätt skedde i en säkerhetssal. Den enda åhörarläktaren som fanns var ägnad åt journalister medan kamrater till Pär Sjögren fick sitta i ett avskiljt rum för att se på rättegången via en videolänk.

Eftersom jag var misstänkt för något relativt milt som ofredande tycker jag att det är löjligt att det skulle vara en säkerhetssal. Saken har blivit uppblåst till något som det inte är.

Utöver Pär Sjögren var även Emil Hagberg åtalad för grov misshandel av Daniel Riazat, ett åtal som åklagaren tog bort under en paus. Alla vittnen förutom Daniel Riazat själv ansåg att det inte kan ha varit Emil Hagberg som misshandlade Daniel Riazat.

När jag var i Stockholm på rättegången ville jag förklara varför vi gick till Ungdomens hus i Ludvika. Jag ville mena att händelsen blivit uppförstorad och även göra mitt bästa för att få Emil Hagberg frikänd eftersom jag visste att han var oskyldig.

Mötet på Ungdomens hus föregicks av en demonstration med parollen ”Jalla Jalla Sverige åt alla”. Det var Daniel Riazat med kollegor som hade anordnat en demonstration med likasinnade som ett svar på demonstrationen där Pär Sjögren höll ett tal med anledning av dödsmisshandeln på flerbarnspappan Tommy Lundén i staden. Dödsmisshandeln på Tommy Lundén ska ha skett oprovocerat av så kallat mörkhyade immigranter.

I mitt tal i Ludvika ville jag visa på farorna med ett mångkulturellt samhälle. Jag ville betona att en svensk har fallit offer för en främlingsimport som pågått alltför länge. Jag ville beskylla politikerna för att vara ansvariga för att dödsmisshandeln på Tommy Lundén kunde ske.

I talet i Ludvika angrep Pär Sjögren även journalisten Göran Greider som spridit vämjeliga åsikter i sina kommentarer kring dödsmisshandeln.

Han försvarar den här typen av multietniskt våld, bland annat minns jag hur han var mera upprörd av folk som postat negativa kommentarer kring mordet på Tommy än han var upprörd över mordet i sig.

Pär Sjögren plockar fram en artikel och citerar Göran Greider:

Men på nätets alla dånande folkdomstolar har domen redan fallit: Allt är invandringspolitikens fel. I halvt febrigt tillstånd tröskade jag mig igår genom litet av de värsta inläggen – och gick sedan och la mig bedrövad. Det finns människor som ur mord och våldsdåd hämtar energi till enbart hat, hat, hat – som om de ville hålla en våldsspiral vid liv så länge som möjligt.

Jag tycker att det är så absurt att det talar för sig själv. Kommentarer blir överflödiga, konstaterar Pär Sjögren.

Demonstrationståget med Daniel Riazat passerade platsen där Tommy Lundén mördades bara några veckor tidigare. Valet att komma till Ungdomens hus i Ludvika var något som bestämdes spontant.

Dels ville vi konfrontera dom på mötet med mordet på Tommy och göra dom medvetna om att deras beteende och svenskfientlighet väcker förargelse. Dom skulle inte stå oemotsagda. Det var också frågan om en öppen inbjudan. Vi har tidigare deltagit på möten utan att det skett några våldsamheter.

När vi kommit in till mötet så möttes vi av en dryg attityd från Riazat vars kompis under denna tid hade framfört återkommande telefonhot mot mig och andra i nästet. Jag ryckte tag i honom och ville få fram vad han sysslade med men släppte också taget relativt omgående. Det är detta som senare skulle leda till åtalspunkten ofredande.

Pär Sjögren formulerar även saken som att de ville ville skälla ut personerna på mötet, något han även tog upp under förra veckans rättegång:

Jag förklarade under rättegången att svenskfientliga provokatörer som Riazat ska konfronteras och att det här är inget som vi kommer sluta med. Vi fortsätter att konfrontera.

Under rättegången kunde Pär Sjögren se hur Daniel Riazat hade ett antal journalister i sitt följe:

Det märktes att det var journalister där som var bara intresserade att återge Daniel Riazats åsikter. Riazat stod och småpratade med journalisterna i pausen. En gång kom en journalist fram till min advokat men utan att säga ett ord till mig. Journalisterna tog kort och filmade men kom inte i närheten av mig.

I pauserna bedrevs det något som kan liknas vid en mediauppbackad politisk kampanj. Medierna har senare fällt sitt domslut. Friandet av Emil Hagberg väckte ramaskri och framställdes att det finns frisedel att misshandla antirasister.

Jag låter Pär Sjögren summera förra veckans rättegång:

Det positiva är att Emil Hagberg blev frikänd under rättegången. Jag var inte misstänkt från början utan blev det ett och ett halvt år senare, under sommaren 2013. Rättsmaskineriet har verkligen haft politiska påtryckningar på sig för att leta brott. Man kan inte tolka det på annat sätt. Media har drivit en kampanj för att dom ska klämma åt någon.

Domen mot Pär Sjögren avkunnas denna vecka.


  • Publicerad:
    2014-03-24 16:32