Trump om massbombningarna mot Iran: ”Ett stort schackspel”
2026-03-17 13:55
Under måndagen invigde namngivningsnämndens ordförande Anna-Karin Westerlund en park vid S:t Olofsbron i Uppsala. Parken kom att heta Valdemar Langlets plats och har namngivits efter den svenske journalisten och läraren Valdemar Georg Langlet.

Valdemar Langlet är främst känd för att ha delat ut ”skyddsdokument”, samt erbjudit mat och husrum till tusentals judar i Ungern under andra världskriget.
De skyddsdokument som delades ut till judar i Ungern gav innehavaren tillstånd att resa till Sverige ”när krigsförhållandena så kunde medge”. På skyddsdokumenten uppgavs såväl innehavaren som dennes bostad stå under svenskt beskydd fram till utresedagen.
I en artikel om den nya parken, som publicerades under måndagen, beskriver Uppsala nya tidning Valdemar Langlet som en ”hjälte” som ”hjälpt många människor att fly undan nazisterna under andra världskriget”.
Även om Valdemar Langlet främst gjort sig känd för sin kamp för de ungerska judarna under 1940-talet så tjänade han judiska intressen redan som ung, då han blev ordförande i esperantoföreningen i Uppsala.
Esperanto är ett konstgjort språk som skapades av juden Ludwig Zamenhof år 1887. Zamenhof ville att Esperanto skulle bli alla människors andraspråk. Enligt Ludwig Zamenhof var nämligen en av de främsta orsakerna till krig en ”brist på kommunikation och förståelse mellan nationaliteter” och ifall alla talade samma språk skulle kommunikationen underlättas och förståelsen mellan olika folk öka.
Efter kriget kom Langlet bland annat att tilldelas den Israeliska statens utmärkelse ”Rättfärdig bland folken” och under invigningen av Valdemar Langlets plats medverkade en representant från den Israeliska ambassaden.