POLISEN • I en utvärdering av polisinsatsen vid masskjutningen vid Risbergska i Örebro förra året framgår det bland annat att poliser avstod från att använda förstärkningsvapen på grund av ”krångel”. Samtidigt hyllar man de enskilda polisernas insats och mod.

Polismyndigheten presenterade i onsdags sin utvärdering av sitt arbete i samband med masskjutningen vid Campus Risbergska i Örebro. Den 2 februari 2025 åkte en ensam beväpnad gärningsman till den aktuella skolan där vuxenutbildning bedrevs. Efter att förberett sig genomförde han en masskjutning som ledde till tio döda och fem skadade. Slutligen tog gärningsmannen sitt liv på platsen.

Polismästare Erik Nord har lett utvärderingsgruppens arbete som nu presenterat sina slutsatser om insatsen. Arbetet har till stor del genomförts i form av intervjuer av personer inblandade i händelsen.

Utredningen redovisar att dådet skedde på en stor skola och att det försvårade arbetet med att hitta gärningsmannen. Den gevärsbeväpnade skytten använde rökteknik för att försvåra motåtgärder från polisen. Det tog över en timme från att larmet kom till polisen till att gärningsmannen påträffas avliden.

Livräddande insatser dröjde och detta har lett till kritik från överlevande offer och anhöriga till avlidna. Anhöriga har redogjort för att åtminstone två offer stod i kontakt med anhöriga men hann avlida under tiden de väntade på räddning.

I rapporten kan man läsa:

En övergripande uppfattning om polisarbetet från olika aktörer och från polisorganisationen är att polisarbetet fungerade väl. Många, både utomstående och polisanställda är imponerade över det mod och den dådkraft som de första polispatrullerna visade när de gick in i skola.

Noterbart är att 214 av intervjupersonerna är polisanställda eller arbetar vid annan offentlig aktör. Endast elva offer och anhöriga har intervjuats.

Utredningen visar att det var ett gynnsamt personalläge inom polis och sjukvård den aktuella dagen och att det befann sig färre elever på skolan än en vanlig dag eftersom det pågick prov.

Flera av de första polispatrullerna valde att inte ta fram de medhavda förstärkningsvapnen då de ”tycker det är krångligt att få fram förstärkningsvapnen under tidspress.”

Förvirring uppstod då en polis inte bar tillräckligt synliga polisiära identifikationsplagg. Detta ledde till att polisen misstänkte att det kunde finnas fler gärningsmän och fick till följd att de livräddande åtgärderna fördröjdes ytterligare. Vidare fanns risk för att polispersonal skulle ha skjutit mot varandra då ett flertal inte bar kläder som tydligt identifierade dem som poliser.

Skolan var utrustad med ett internt kommunikationssystem som köpts in i syfte att underlätta kommunikation i samband med den typ av händelser som inträffade. Anmärkningsvärt är att Polismyndigheten inte hade tillgång till detta system.

Avstod från att besvara gärningsmannens eld

Nordfront har tidigare rapporterat om masskjutningen och polisens insats, som fått mycket kritik. Det har framförallt handlat om att polisen inte besvarade gärningsmannens eld när de kom till platsen, trots att de blev beskjutna.

— Varför sköt man inte ens några skott i luften för att understryka att man var där?, sa en anonym polisforskare till SvD.

En som dock hyllade insatsen var den pensionerade kriminologiprofessorn Leif GW Persson, som dock kritiserade flera av de utspel som gjordes från Polismyndigheten i samband med dådet.

— Det var lite sådär. Man sa saker som man med fördel skulle låtit bli att säga. Och man undvek att säga saker som man med fördel kunde ha sagt, sa Persson till SVT Nyheter.

Under utredningen kunde polisen inte hitta belägg för något särskilt motiv till dådet och offren verkar ha valts slumpmässigt. Tidigare uppgifter om att dådet hade en grund i så kallad främlingsfientlighet avfärdades. Gärningsmannens släktingar har uppgett att skytten led av psykiska problem sedan lång tid medan polisutredningen visade att han hade en flerårig narkotikaproblematik av okänd omfattning. Morden skedde med vapen gärningsmannen hade licens för.