TEKNIK. De senaste åren har priset på värmekameror rasat. Nordfront lär dig det viktigaste om denna rafflande teknik.

Priset på moderna värmekameror har rasat kraftigt på senare år. Numera går det att få icke-militär optik med en ytterst högkänslig termisk sensor (uncooled microbolometer, 384×288 pixlar) för 20 000 kr, enheter som för bara några år sedan kostade det fyrfaldiga.

Värmekameror förmedlar en bild skapad av värme — helt oberoende faktorer som totalt mörker, dimma, rök eller regn. 500 yards motsvarar 457 meter.

Termiska vapensikten är byggda för att klara kraftiga kalibrar och även kraftiga helautomatiska vapen samt att möta tuffa militära standarder. Sikten likt de som användes i filmen nedanför går att köpa i Sverige, dock till ett pris av 120 000 kr. Enheternas sensor är dock identisk med de som finns i civila varianter, som kostar en bråkdel av priset.


Vildsvinsjakt i USA med hjälp av termiska vapensikten.

Värmekameror för inspektion går även att köpa för drygt 4000 kr, numera. Nackdelen med inspektionskameror är att de är klumpiga och inte lämpade för naturen eller långa avstånd.

Snart till din smartphone
Låter det som en dröm? Då kan FLIR ONE vara något för dig. Enheten släpps nu under årets början, och fungerar som en påbyggnad till en Iphone 5. Sensorn är dock betydligt sämre (80 x 60 pixlar) än i handburna enheter, vilket gör att den fungerar sämre på långa avstånd. Priset i USA uppges bli ”less than 350 dollar”, vilket motsvarar 2300 kr.


Reklamfilmen för FLIR ONE släpptes i förrgår.

FLIR ONE är en klon av projektet Mu Thermal Camera, ett projekt sponsrat av människor på internet. Fördelarna med Mu Thermal Camera är att enheten fungerar med vilken smartphone som helst, att mjukvaran släpps med öppen källkod, samt att den anges bli billigare än FLIR ONE.

projektets webbplats går det att följa framsteg och se bilder av nya prototyper.

Bli osynlig för värmekameror
Termisk optik är oerhört populär inom militär och polis eftersom den ger mycket skarpa kontraster av exempelvis människor och fordon. Detta har lett till att tekniken byggts in i drönare, som på hög höjd blickar neråt med högupplösta värmekameror. Drönare styrs genom ett kontrollrum av två personer, en pilot och en sensor-operatör. Exempelvis kan en drönare som opererar i Afghanistan styras från ett kontrollrum i USA, och med ett klick bomba misstänkta mål.


En före detta sensor-operatör, som dödat 1626 människor, har berättat om sina hemska upplevelser från Obamas drönarprogram.

Även inom EU finns det planer på att drönare ska patrullera ovanför medborgarna.

Värmekamerorna kan dock inte penetrera värmefiltar. En ”sköld” som skyddar mot både passiva och aktiva optik går att tillverka genom att sy ihop tre lager av material. 1. Ett IR-dämpande camonät. 2. En grön filt. 3. En värmefilt/spaceblanket. Tänk på att stadga upp ”skölden” på så vis att din kroppsvärme inte kommer i direktkontakt med den, använd förslagsvis rep eller ett paraply.

Ett smidigare alternativ är dock att vara vaksam på drönares karakteristiska brummande och gömma sig i tät skog, exempelvis under stora granar, då man misstänker att drönare befinner sig i luften. Drönare kan ej heller flyga i tuffa väderförhållanden. Fler tips finns på Dronesurvivalguide.org.


Militär teknologi möjliggör manipulation av värmesignaturer på ett mer sofistikerat sätt än genom värmefiltar.

Kuriosa är att i Afghanistan är omgivningen i samma temperatur som människor under cirka 15 minuter per dag. Under den tiden skapar människor mindre kontrast i exempelvis termiska vapensikten eller i drönares värmekameror.


  • Publicerad:
    2014-01-09 11:04