INRIKES. Lagstiftningen om föräldraskap avspeglar enligt regeringen inte alla de former för samlevnad som existerar idag. Därför krävs, menar man, en utredning med huvuduppgiften att ”göra föräldrabalken könsneutral”.

Det är Åsa Lindhagen (MP), jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation – som för regeringens räkning presenterat ett förslag på utredning om lagstiftningen kring föräldraskap.

Exempel på faktorer som utredarna får i uppgift att undersöka närmare är:

  • språket i lagstiftningen ( orden ”mor och far” måste enligt Lindhagen bort, då de används ”utan att det fyller någon funktion”)
  • hur lagstiftningen kan anpassas för att underlätta vardagen för nya familjekonstellationer såsom ”regnbågsfamiljer”
  • hur man kan underlätta adoption av icke biologiska barn
  • om adoption efter separation kan underlättas
  • hur man kan förbättra villkoren för ”familjer med fler än två föräldrar”
  • huruvida det idag är för enkelt att häva ett föräldraskap.

Det var den 1 januari 1950 som den nu gällande föräldrabalken vann laga kraft. Utgångspunkten för lagen var den då helt dominerande samlevnadsformen kärnfamilj.

2003 infördes sedan rätten för homosexuella par att adoptera barn.

”Språket måste ändras och biologin nedtonas”
De genomgående förändringar av lagstiftningen på området som regeringen nu vill se kräver emellertid, menar Lindhagen, en total revidering av hela föräldrabalken.

Inte minst språket måste ändras, bland annat genom att biologin bakom fortplantningen nedtonas.

Barn kan nämligen, hävdar Lindhagen i en intervju för SVT – utan att närmare utveckla sitt resonemang – ”tillkomma på olika sätt”:

— Lagen har lappats och lagats på olika sätt, men vi behöver en lagstiftning som är anpassad till verkligheten. I dag kan familjer se ut på olika sätt och barn kan tillkomma på olika sätt, påstår hon.

Lindhagen betonar det nödvändiga i att en ny lagstiftning skapas, som kan underlätta situationen för ”regnbågsfamiljer” och hon pekar på de många problem som sådana familjer ställs inför idag.

— …Sker det exempelvis en separation har barnet ingen juridisk rätt att ha en fortsatt relation med en person som ur barnets perspektiv är en mamma eller pappa. Det är en fråga som utredarna ska titta på, fortsätter Lindhagen.

Intervjuaren frågar om regeringen vill utreda möjligheten till en lag som medger fler än två juridiska föräldrar.

— Utredarna ska titta på möjligheten att ha en fortsatt relation, inte fler juridiska vårdnadshavare. Det här är en viktig fråga ur ett barnrättsperspektiv. Det här kan ju också handla om familjer där föräldrarna lever i en heterosexuell relation och där det finns en bonuspappa eller bonusmamma som barnet har en väldigt nära relation till.

På frågan om lagstiftningen på området främst ska tillgodose barns eller vuxnas behov ger Lindhagen ett svävande svar:

— Det är viktigt att vi har ett starkt barnrättsperspektiv i den här utredningen men det är klart att även familjer som helhet ska känna en trygghet.

Utredningen tillsätts av en ”regnbågskompetent” minister

Intervjuaren påpekar att Lindhagen själv ”har två barn med en kvinna” som hon har separerat från. Här kommenterar Lindhagen:

— Jag fick närståendeadoptera det barn som jag inte hade burit och det är förstås en väldigt märklig situation att adoptera sitt eget barn. Jag kunde också känna en stor oro innan adoptionen var klar eftersom jag inte hade någon juridisk rätt…Där har vi tagit steg framåt i lagstiftningen, i dag hade jag inte behövt närståendeadoptera. Men det är oerhört viktigt att vi fortsätter ta steg framåt.

I samband med att utredningsförslaget presenterades skrev Lindhagen på Twitter:

Viktig dag för alla regnbågsfamiljer! Nu tar vi steg framåt för att anpassa lagstiftningen efter verkligheten. Familjer ser olika ut och samhället ska inte göra skillnad på människor utifrån kön eller sexuell läggning. As simple as that.

Utredningens slutsatser ska läggas fram senast den 21 juni 2022.

  • Publicerad:
    2020-12-11 10:45