MÅNGKULTUREN • Allt färre niondeklassare får tillräckligt bra slutbetyg för att komma in på gymnasiet. Utbildningsministern låter utreda sänkta intagningskrav till gymnasiet.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) vill åtgärda det eskalerande problemet med att allt fler elever har för dåliga slutbetyg i grundskolan för att kunna komma in på gymnasieutbildningar.

Lösningen hon ser är en sänkning av intagningskraven till gymnasiet.

— Jag vill ha en skola där utslagningen inte är stor, men också en skola med klara och tydliga krav på eleverna, säger hon till TT.

På frågan om behörighetskraven ska sänkas, svarar ministern att ”frågan ska ses över” samt att hon har ”ingen bestämd uppfattning” i den ännu.

Hennes besked är alltså att regeringen avser utreda behörighetsgränsen.

Idag kan ett eller flera F i 9:ans slutbetyg stänga porten till gymnasieskolan. Detta hände i år 14 procent av dem som gick ut grundskolan i år, närmare bestämt 16 100 elever, vilket enligt utbildningsministern är ”alldeles, alldeles för många”.

— När den skarpa godkäntgränsen infördes trodde politikerna att det skulle vara en liten andel elever som blev underkända och inte kunde gå vidare. Men under hela den här tiden har vi sett att en ganska stor andel elever slås ut. Jag vill ha en skola där utslagningen inte är stor, men jag vill också ha en skola där det är klara och tydliga krav på eleverna, säger hon.

— Under väldigt många år hade vi i svensk skola inget underkänt alls. När jag gick i skolan fick nästan alla jag känner någon 1:a, och det blev folk av oss också, fortsätter hon.

Att återvända till det gamla betygssystemet, sifferbetyg 1-5 och ett relativt system, är dock inget som ministern förordar:

— Nej, det vi talar om här är den skarpa godkäntgränsen. Det är den vi vill utreda.

Enligt lagförslaget, som för närvarande examineras av Lagrådet, ska den mer flexibla betygssättningen tillämpas för betyg A–D. Men tills vidare ska den striktare bedömningen gälla för betyget E, det lägsta godkända betyget.

En tidigare utredning föreslog att ett ”närapå godkänt-betyg (Fx)” införs – en idé som inte förekommer i den nu aktuella undersökningen.

— Jag gjorde bedömningen att Fx inte når hela vägen för att komma tillrätta med problemen med en skarp godkäntgräns. Det var också så att en majoritet av remissinstanserna hade kritik mot Fx, förklarar Ekström.

Förslaget om ett Fx avfärdades då med hänvisning till att det med största sannolikhet skulle generera ännu fler obehöriga till gymnasiet.

Den utredningens svar betonade även att åtskilliga med underkända betyg har funktionsnedsättningar, svag teoretisk begåvning – eller är ”nyanlända”.