VALÅR • ”Det nya elevstödet”, som införs ht -28, kostar 1,14 miljarder kr/år till skolorna + 42 miljoner till Skolverket och innebär avskaffade extraanpassningar i klassrummet, stöd i separerade smågrupper samt ständigt återkommande stödavgörande test.

Regeringen planerar stora förändringar av stödet till elever med särskilda behov. Dagens modell med individuella anpassningar i klassrummet avskaffas och ersätts av riktad undervisning, antingen i mindre grupper eller helt enskilt. Beslut om behov av riktad undervisning samt vilken typ av den som lämpar sig ska baseras på resultat i återkommande standardiserade test. Den moderna pedagogikens igår allra mest uppfordrande värdeord ”inkludering” visar alla tecken på att ha förlorat sin status i den mångkulturella skolan. Vem hade kunnat se det komma?

Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) förklarar att syftet är att skapa bättre arbetsro och tydligare undervisning. Hon beskriver nuvarande situation som ohållbar:

— Lärare utbildas för att undervisa, men i stället tvingas de hantera flera parallella lektioner på grund av olika speciallösningar i klassrummet. Det fungerar inte, slutleder hon.

— Men nog var det värt ett 40-årigt försök under den framväxande mångkulturen, invänder många kritiker.

Från och med hösten 2028 ska till exempel elever som har diagnoser med bäring på neuropsykiatriska funktionshinder få särskilt stöd i svenska och matematik genom speciallärare, i stället för att undervisas tillsammans med övriga klassen med hjälp av extra insatser av bland annat teknisk karaktär. Vilka elever som ska omfattas och exakt hur ska avgöras av nationellt framtagna årliga prov.

Mohamsson framhåller att tidigare politiska beslut såsom nedläggningen av speciallärarutbildningen på 1990-talet, gjort att skolan tappat förmågan att ge stöd på rätt sätt. Hon menar att det är nödvändigt att tydligt peka ut vilka barn som behöver extra hjälp, annars riskerar de att halka efter i grundläggande färdigheter som läsning och räkning.

Kostnad: 1,56 miljarder per år

Regeringen avsätter drygt 1,14 miljarder kronor årligen till kommuner och andra huvudmän för den nya stödundervisningen. Dessutom får Skolverket 42 miljoner kronor för att utveckla underlagen till de nya obligatoriska testerna. Förändringen innebär att den nuvarande läsa-skriva-räkna-garantin avskaffas, liksom reglerna om extra anpassningar i klassrummet. Anpassad studiegång ska bara kunna användas som sista alternativ.

Oppositionen är kritisk. Socialdemokraterna menar att regeringen inte skjuter till tillräckliga resurser och pekar på att nedskärningar redan lett till uppsägningar av lärare.

— SD-regeringen har förvärrat problemen genom att underfinansiera skolan under en tid av kostnadskris. Det är svårt att se hur det här ska kunna fungera utan mer resurser, invänder Åsa Westlund, partiets utbildningspolitiska talesperson.

Trots väntad kritik från föräldrar och opposition försvarar utbildningsministern reformen. Hon är övertygad om att eleverna själva kommer att gynnas på sikt:

— Målet är att alla barn ska få det stöd de faktiskt behöver för att klara skolan. Det är det viktigaste, säger Simona Mohamsson.