CIVILFÖRSVAR • Regeringen vill stärka Sveriges beredskap genom att införa ett system med civilplikt inom hälso- och sjukvården. Men förslaget väcker frågor om patientsäkerhet och kunskapsbortfall, då vårdpersonal som lämnat yrket saknar aktuell erfarenhet.

Regeringen tar nu steg för att införa ett system med civilplikt inom hälso- och sjukvården. Syftet är att säkerställa att det finns tillräcklig personal vid höjd beredskap och krig. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att analysera och bedöma vilka åtgärder som krävs för att implementera civilplikten.

— Det handlar om att anpassa efter de behov som behövs, säger Acko Ankarberg Johansson, sjukvårdsminister.

Men förslaget har fått kritik. Kunskap är en färskvara inom sjukvården, och att återrekrytera personal som inte arbetat i yrket på flera år kan utgöra en risk för patientsäkerheten.

— Risken är att de sjuksköterskor som lämnat yrket inte har de kunskaper som behövs i dagsläget och det sätter patientsäkerheten ur spel. Vad händer om en sjuksköterska som inte arbetat på tio år tvingas in i yrkesrollen gör fel? Injektioner, administration av substanser, etc? Säger en person med lång yrkeserfarenhet inom vården till Nordfront och fortsätter:

— Regeringen verkar, precis som övriga samhället, tro att vårdpersonal går att köra med. Ska SKR och regeringen skrika i kör nästa gång vårdpersonal ställer krav? Vi såg det med avtalsförhandlingarna förra året som gick så långt att det blev strejk. Då skrek SKR:s ledning att det var samhällsfarligt med strejk, men en sjuksköterska som inte får sin vila är normalt.

Under de senaste åren har fler än 13 000 sjuksköterskor lämnat yrket och arbetar idag i andra verksamheter.

Ankarberg Johansson menar att en kortare repetition ska räcka för att en sjuksköterska ska kunna arbeta i yrket igen.

Socialstyrelsen ska slutredovisa sitt uppdrag den 28 november, med en muntlig delredovisning i juni.