JURIDIK. Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som ska se över hur mediegrundlagarna kan ändras för att bland annat försvåra publiceringar av uppgifter om etnicitet.

I torsdags meddelades på regeringens hemsida att Sveriges regering har begärt en lagrådsremiss som ska ta fram förslag på hur landets mediegrundlagar (tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen) kan förändras. Konkreta lagändringar är ännu långt borta och det återstår att se om förändringar kommer att ske och exakt hur dessa då kommer att utformas och tolkas av rättsväsendet, men de uttalade ambitionerna från regeringen är minst sagt illavarslande.

Bland annat kan man läsa följande i regeringens uttalande:

I dag kan vissa särskilt integritetskänsliga personuppgifter publiceras på webbplatser med grundlagsskydd. Regeringen föreslår att offentliggörande av uppgifter om till exempel lagöverträdelser, etnicitet, sexuell läggning och politisk åskådning under vissa förhållanden ska kunna förbjudas.

Nordfront är en webbtidning med grundlagsskydd då vi har ett utgivningsbevis och till skillnad från andra medier, som med hänvisning till ”pressetiska regler” ägnar sig åt självcensur, skriver vi ofta ut etnicitet på brottslingar och vi granskar politiskt motiverad kriminalitet från vänsterextremister.

Regeringen vill att lagändringarna ska gälla för ”sökbara databaser” och Nordfront är juridiskt sett en databas och har de facto en sökfunktion, varför det skulle kunna tolkas som att vi kommer drabbas av en kommande lagändring. Å andra sidan påstår regeringen att man inte tänker ”påverka journalisters verksamhet eller publiceringar” och det framstår som att det främst är renodlade söktjänster som till exempel Lexbase som är den uttalade måltavlan för lagändringarna. Om Nordfront och andra alternativmedier med ansvarig utgivare och utgivningsbevis räknas som journalistisk verksamhet skulle lagändringen fortfarande antagligen drabba invandringskritiska researchsatsningar som Gangrape Sweden samt alternativmedier som juridiskt sett drivs som bloggar och saknar ansvarig utgivare.

Man bör också ha i åtanke att Sveriges rättsväsende redan nu medvetet tillåter vänsterextrema hemsidor utan utgivningsbevis – alltså hemsidor som saknar grundlagsskydd – att systematiskt ägna sig åt förtal och åsiktsregistrering på ett minst sagt integritetskränkande sätt som är förbjudet enligt existerande lagstiftning. Även nya lagar kommer således antagligen slå hårt mot Sverigevänliga aktörer och blunda för vänsterextremisters lagöverträdelser.

Den enda positiva detaljen i regeringens förslag är att ansvariga utgivare ska kunna åberopa ansvarsfrihet för artiklar som legat uppe på en hemsida i över ett år, under förutsättning att utgivaren tar bort materialet inom två veckor efter att myndigheter meddelat att artikeln kan vara olaglig. Detta är i och för sig ett steg närmare renodlad statlig censur då myndigheter i praktiken kommer kunna utöva påtryckning mot material de vill få bort från internet, utan att det först har prövats att materialet är olagligt i en domstol. Men det är ändå en rimlig förbättring mot den nuvarande ordningen där till exempel Nordfronts nuvarande ansvarige utgivare är misstänkt för brott på grund av artiklar som publicerades flera år innan han tillträdde på posten.

Den politiskt korrekte juristen Mårten Schultz skriver på Twitter att lagrådsremissen är en ”present” till ”nazistiska och andra högerextrema webbtidningar med utgivningsbevis” eftersom det föreslås att ansvariga utgivare inte ska kunna åtalas för gamla artiklar som de saknar kännedom om, artiklar som dessutom ofta publicerats i ett läge där praxis ansågs vara att artiklarna var lagliga innan rättsväsendet genom nya domar skapat en ny praxis som gör gällande att artiklarna är olagliga.

Enligt regeringen är det tänkt att lagförändringar ska kunna implementeras redan den 1 januari 2019. Den som mer i detalj vill grotta ner sig i detta kan följa lagrådsremissens utveckling här på regeringens hemsida.

  • Publicerad:
    2017-06-27 13:15