1984 • Inrikesminister Mikael Damberg presenterade i fredags vid en pressträff den nya ”Myndigheten för psykologiskt försvar” och dess blivande generaldirektör.

I början av 2018 tillkännagav statsminister Stefan Löfven att en ny myndighet med uppgiften att koordinera Sveriges ”psykologiska försvar” skulle inrättas.

Den tidigare Styrelsen för psykologiskt försvar hade över ett decennium tidigare lagts ned, men under ledning av den beryktade Dan Eliasson drevs liknande frågor av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Förre Säpochefen och generaldirektören för Migrationsverket, Anders Danielsson, fick uppdraget att leda en utredning om den nya myndigheten.

Danielsson, känd för att tidigare ha liknat regimkritiska åsikter vid terrorism, betonade starkt att avsikten med den nya psykologiska försvarsmyndigheten är att ”värna den fria åsiktsbildningen” och att se till att folket ska få ”den rätta bilden” och inte den bild som ”motståndaren vill förmedla”.

Han förklarade vidare:

"Ytterst handlar det om att man ska få en annan bild än den som motståndaren vill förmedla."

Att fri åsiktsbildning kan generera av staten oönskad information – som benämns ”desinformation, ryktesspridning och annan vilseledande information” – är ett dilemma som den nya myndigheten ska motverka i syfte att ”värna det öppna och demokratiska samhället och den fria åsiktsbildningen”.

Presentationen av utredningens slutsatser ledde till att regeringen klubbade att den nya myndigheten skulle inrättas och vara klar att inleda sitt arbete den 1 januari 2022 – i god tid före det stundande valet.

I den verksamhet som den kommande myndigheten fick i uppdrag att bedriva skulle, tillkännagav man, bland annat ingå signalspaning – för att ”motverka spridandet av desinformation”.

Myndigheten och dess generaldirektör presenteras

I fredags förra veckan, den 15 oktober, presenterade så inrikesminister Mikael Damberg vid en pressträff formellt den nya myndigheten och dess tillträdande generaldirektör.

Det blir Henrik Landerholm som tillträder i den positionen när myndigheten inleder sin verksamhet den första januari.

Han kommer närmast från tjänsten som ambassadör i Förenade Arabemiraten och har dessförinnan varit ambassadör i Lettland, generaldirektör för Folke Bernadottesakademin, rektor för Försvarshögskolan och riksdagsledamot – och har som sådan i flera år varit ordförande i Försvarsutskottet.

Damberg betonade att den nya myndighetens roll är ”komplex” men förklarade sig vara ”övertygad om” att Landerholm kommer att leda ”hela verksamheten på ett utmärkt sätt” eftersom han har erfarenhet från många olika områden och har ”gedigen chefserfarenhet inom statsförvaltningen”.

Damberg beskrev ett ”försämrat säkerhetspolitiskt läge” i Sverige och globalt, vilket, förklarade han, medför ett ”behov av att stärka också det psykologiska försvaret och anpassa det efter dagens förhållanden”.

Myndighetens huvuduppgift är enligt Damberg ”att samordna och utveckla myndigheters och andra aktörers verksamhet inom Sveriges försvar och också lämna stöd till sådan verksamhet”.

"Desinformation om pandemin ska oskadliggöras"

Ministern fastslog med emfas att ”det förekommer missinformation, desinformation och ryktesspridning om covid-19-vaccinen och pandemin”.

Och han varnade:

— Här förekommer till exempel konspirationsteorier om att pandemin medvetet planerats av en maktelit..

Därför, resonerade Damberg, är ”en mycket viktig uppgift för myndigheten under 2022” den att ”stärka samhällets förmåga att identifiera och bemöta otillbörlig informationspåverkan riktad mot Sverige i samband med de allmänna valen”.

När den tillträdande generaldirektören fick ordet, framhöll han att man inte kommer behöva starta helt ”från scratch” i januari, eftersom ”en central del av den nya myndighetens verksamhet redan idag finns vid MSB och utgör basen för det nya”.

Landerholm ställde sedan frågan:

— …Varför en ny myndighet, när den gamla Styrelsen för psykologiskt försvar lades ned för snart 15 år sedan?

Och han svarade sig själv:

— …Omvärldsutvecklingen har gjort att totalförsvaret måste förstärkas…Allt mer utspelar sig på informationsarenan, den kognitiva arenan – hur människor uppfattar saker och ting…Och flera statsaktörer har förfinat sina instrument och metoder för vilseledning, desinformation och driver långsiktiga påverkanskampanjer…

”Ingen signalspaning - till att börja med...”

Inrikesministerns och den tillträdande generaldirektörens anförandes följdes av en frågestund.

En journalist frågade om den nya myndigheten som tidigare framförts kommer ha rätt att beställa signalspaning.

Damberg svarade att den frågan hänger ihop med så många olika andra faktorer att den inte går att besvara idag.

Till den första januari 2022 kommer hursomhelst sådana befogenheter inte vara stadfästa, fastslog han.

Samma journalist undrade om den nya myndigheten kommer att ta över ansvarsområden från MSB.

Landerholm svarade att den enhet på MSB som idag heter Skydd mot informationspåverkan genom en ”verksamhetsövergång” från MSB till den nya myndigheten ”kommer att utgöra basen för verksamheter redan från den första januari”.

Och han tillade att ett 25-tal personer därifrån kommer att följa med till den nya myndigheten.

På frågan om vilka länder som idag utgör de största hoten mot Sverige, listade den tillträdande generaldirektören som förväntat Ryssland och Kina, men tillade även Iran, som ”har visat att de har stort intresse i Sverige”.

Samtidigt hävdade Landerholm här att ”det att svenska valsystemet i sig självt är väldigt säkert” då det är ”både decentralicerat och väldigt fysiskt i den meningen att det går inte från främmande makt att mixtra med våra valsedlar”.

”Källkritik” och ”motståndskraft”

Frågestunden avrundades med en kanske lätt raljerande fråga från en journalist som ville veta vad talet om att ”stärka svenskarnas motståndskraft” innebär rent konkret. Han undrade:

— Ska man liksom utbilda svenskarna?

Landerholm svarade att man förvisso kan utbilda, men att den nya myndigheten ”framför allt kommer att jobba genom andra aktörer” såsom ”kommuner, regioner, länsstyrelser och skolor”.

Han försäkrade vidare att det faktiskt går att ”öka medvetenheten om den informationspåverkan som Sverige kontinuerligt är utsatt för”.

Han framhöll även vikten av ”källkritik” och ”motståndskraft” – ”också på individuell medborgarnivå”.