INRIKES. En ny reform som innefattar att nyanlända rasfrämlingar nu har utbildningsplikt infördes av regeringen vid årsskiftet. Det har dock inte gått riktigt så bra som de planerade, då det idag endast är 90 av 5 500 nyanlända som har påbörjat någon slags studier. 

Vid årsskiftet införde regeringen en reform som innebär att det nu är utbildningsplikt för nyanlända. Den så kallade satsningen har dock floppat, då endast 90 av 5 500 rasfrämlingar som hittills bedömts har påbörjat någon slags studier.

Syftet på förhand med utbildningsplikten sägs ha varit att alla nyanlända som saknar en gymnasieutbildning, och som på grund av sina korta utbildning inte bedöms kunna komma i arbete under sin tid i Arbetsförmedlingens etableringsprogram, istället kan anvisas att söka eller påbörja studier.

— Det står väl klart att vi har varit lite optimistiska i hur snabbt man har kunnat implementera reformen. Vi vet ju av erfarenhet att när vi gör större reformer som involverar både arbetsmarknadspolitiken och kommunerna så är det ofta trögt i starten, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Målet med utbildningsplikten uppges vara att den som behöver ska läsa in en komplett gymnasieutbildning, någonting som nästintill hälften av de nyanlända som är inskrivna i det så kallade etableringsprogrammet hos Arbetsförmedlingen saknar.

Ansvaret för utbildningsplikten ligger hos Arbetsförmedlingen, som tar ut de som omfattas av den. Därefter är det upp till kommunerna att ordna fram utbildningsplatserna.

Källa:
Trög start för utbildningsplikten


  • Publicerad:
    2018-08-13 19:55