Regeringsförslag: Polisen ska få avlyssna barn
KRIMINALITET • Regeringen föreslår att polisen ska få använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år vid misstanke om grova brott. Förslaget ska möta den växande trenden där kriminella nätverk utnyttjar allt yngre barn.
Regeringens utredare föreslår att polisen ska få använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år vid misstanke om allvarliga brott som mord, grovt vapenbrott och terroristbrott. Förslaget är en reaktion på att allt fler barn rekryteras av kriminella nätverk. Regeringens utredare Gunnel Lindbergs kommentar är att detta vore en ”ganska stor förändring”.
I dagsläget är det förbjudet för polisen att använda hemliga tvångsmedel, såsom avlyssning och dataövervakning, mot barn under 15 år. Nu vill man dock ta till dessa medel i kampen mot organiserad brottslighet, eftersom minderåriga ofta används som budbärare och utförare av brott.
— Det är alltid känsligt att använda tvångsmedel mot barn, det är nog alla överens om. Samtidigt måste man ändå möta den samhällsutveckling vi har, säger Lindberg.
Förslaget innebär att polisen ska få använda verktyg som hemlig avlyssning, kameraövervakning och dataavläsning vid misstanke om brott som har minst fyra års fängelse i straffskalan. För ännu grövre brott, med en straffskala på minst fem år, ska även rumsavlyssning, så kallad buggning, tillåtas.
Ska inte straffa barn
Enligt Lindberg förväntas dock antalet fall där dessa metoder används mot barn vara fåtaliga. Förslaget är framtaget med hänsyn till såväl barnkonventionen som mänskliga rättigheter.
— På ett övergripande plan har vi från början sett relativt positivt på den här utredningens direktiv, säger Suzanna Holmberg, politisk rådgivare på Rädda Barnen.
Justitieminister Gunnar Strömmer säger att förändringen är nödvändig för att möta dagens verklighet, där kriminella nätverk utnyttjar allt yngre personer i sina verksamheter.
Barn under 15 år är inte straffmyndiga och kan därmed inte dömas för brott. Strömmer framhåller dock att syftet inte är att straffa barnen, utan att kunna klara upp brott och komma åt dem som ligger bakom, exempelvis gängledare och andra som anstiftar brott. Beslut om förslaget väntas tas av riksdagen under nästa år.