ADOPTIONER • Antalet internationella adoptioner till Sverige har minskat kraftigt sedan början av 2000-talet och ligger nu på rekordlåga nivåer. Samtidigt har vuxenadoptioner blivit den vanligaste formen av adoption, enligt en ny rapport från SCB.

Antal barn som adopteras till Sverige från andra länder har minskat kraftigt sedan millennieskiftet och är nu nere på under hundra per år. Det framgår av en ny rapport från Statistiska centralbyrån (SCB).

Under perioden 2000–2024 adopterades omkring 14 700 barn i åldrarna 0–17 år till Sverige. Flest internationella adoptioner genomfördes 2004, då cirka 1 100 barn adopterades.

— De senaste 20 åren har antalet internationella adoptioner minskat och under 2024 var det endast ett 60-tal barn som adopterades från utlandet, säger Dalia Hamdan, demograf på SCB.

Samtidigt har vuxenadoptioner blivit den vanligaste adoptionstypen. Dessa adoptioner syftar främst till att bekräfta redan etablerade familjerelationer. En typisk vuxenadoption genomförs av en adoptivfar som är sammanboende med den adopterades biologiska mor.

— Vuxenadoptioner har varit ungefär lika vanligt förekommande sedan 2000, men är nu den vanligaste adoptionstypen, säger Hamdan.

De flesta vuxenadoptioner sker när den adopterade är mellan 18 och 21 år. Adoptivföräldrarna är ofta i åldrarna 50–69 år.

Även när det gäller adoptioner av barn inom Sverige är det vanligast att en person adopterar sin partners barn. Den typiske adoptivföräldern är en adoptivfar som lever tillsammans med barnets biologiska mor. Därefter följer adoptioner där en adoptivmor i en samkönad relation adopterar sin partners barn, något som var särskilt vanligt under 2010-talet. Adoptivföräldrarna är i dessa fall oftast mellan 30 och 44 år.

De flesta barn som adopteras inom Sverige är spädbarn. En betydande del av spädbarnsadoptionerna genomförs inom samkönade kvinnliga par.