NATUREN. Storkarna som under en period var utdöda i Sverige har nu återvänt och är fler än på hundra år. Anledningen är att våtmarker anlagts så att storkarna trivs.
Häckande storkpar i Skåne. Foto: David Castor (Public Domain).
Storkarna som under en tid var utdöda i Sverige är i år fler än på länge. I sommar häckar 81 storkpar i landet och de har tillsammans fått över 100 ungar vilket är rekord och högsta antalet på hundra år, skriver Sydsvenskan.
Första gången man räknade antalet storkar var 1917 och då var de 34 par.
— Det är fler par som häckar i år än vad det någonsin har varit. Eller någonsin ska jag inte säga, på 1700-talet var det nog tusentals, men i modern tid, säger Petter Albinson, projektledare vid Storkprojektet som är ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen i Skåne och Skånes Ornitologiska Förening.
Storken är en flyttfågel som rör sig mellan Europa, norra Afrika och västra Asien. I Skandinavien häckar den bara i Danmark och Skåne. Även i Danmark har antalet storkar ökat och är högre än på nästan 30 år.
Från att ha varit en vanlig syn så blev storkarna under 1920- och 1930-talen mycket sällsynta och år 1954 befarade man var sista året för dem i Sverige. Det gick 42 år innan de 1996 återkom och på nytt häckade i landet.
I år har man räknat till hela 123 ätteläggar till storkarna, även det ett rekord. Det är inte troligt att alla kommer att överleva sommaren men Albinsson menar att minst hundra ungar säkert ska klara sig.
— Det är alltid någon eller några stackars ungar som går åt. Men jag vågar säga att det absolut blir en bit över hundra, mer än vi någonsin sett, säger Albinsson.
Det viktigaste för att storkungarna är att det regnar mycket, så att de får tillräckligt med mat. Storkarna äter daggmaskar, fiskar, insekter, ormar, sorkar och fåglar men favoritmaten är grodor som de fångar längs diken och i småpölar.
Anledningen till att antalet storkar minskade i Sverige på 1800-talet var att våtmarkerna blev färre eftersom åkrarna dikades ur för att ge mer jordbruksmark. Idag har våtmarker anlagts på flera platser.
— De senaste 40 åren har vi i Sverige anlagt fler våtmarker än vi har förstört, vi har vänt den trenden, säger Albinson.
— Det här visar att naturvård har effekt, att det går att vända trenden för en art som är på väg att dö ut, till och med återinföra en utdöd art och få den att trivas igen, om man är beredd att jobba hårt för det.
Hoppa till huvudinnehåll
