10 februari reste en grupp av aktivister från Finska motståndsrörelsen till Dresden, som blev offer för de allierades bombningar den 13-14 februari 1945. Så många som 250 000 civila tyskar miste livet och på grund av detta hålls en årlig minnesmanifestation i Dresden.
Sent på fredagskvällen anlände vår grupp till Dresden där lokala kamrater hämtade oss vid flygplatsen och tog oss till ett charmigt boende där vi tillbringade natten. Vi ägnade kvällen åt att planera helgen och måndagens marsch. Därefter valde aktivisterna att vila eftersom dagen varit lång.
På lördagen vaknade aktivisterna utvilade och åt en god frukost som de tyska kamraterna hade förberett. Efter det begav vi oss till en informationspunkt med uppsatta anslagstavlor i centrum, där man förmedlade information om bombningarna i Dresden och den kommande minnesmarschen. Aktivisterna gladdes åt att se att aktiva från flera generationer delade information vid informationspunkten; åldrarna varierade mellan 20 och 80 år. På kvällen träffade vi gamla vänner och nya tyska kamrater.
På söndagen begav sig gruppen och de tyska kamraterna på en sightseeingtur; vi fick lära oss om Dresdens historia, med sina vackra byggnader. På kvällen åt vi en god middag och samtalade. Vi förberedde oss också inför måndagens marsch.
På måndagen sov vi samt tyska kamrater från andra städer något längre. Därefter åt vi frukost på en traditionell tysk restaurang. När vi kom tillbaka lyssnade vi på radion hur situationen utvecklade sig. Antifa hade redan börjat blockera gatorna. Vi tillbringade dagen med att vänta och när kvällen började närma sig ökade också spänningen. Äntligen anlände vår transport och vi åkte till mötesplatsen, och därifrån vidare till den faktiska marschen.
Ett stort antal poliser var närvarande och mycket spänning i luften. Spänning tilltog eftersom en representant för Finska motståndsrörelsen skulle hålla första talet under mötet. Talet hölls på finska och en tysk kamrat översatte det till tyska. Efter talet var det dags för själva marschen, som så småningom kunde inledas.
Marschen gick lugnt tillväga och utan störningar, med undantaget från motdemonstranternas oväsen. Marschen slutade vid mötesplatsen där företrädare för NPD höll tal om Dresdens offer och segrarmakternas förfalskning av historien.
Efter marschen var över återvände vi till järnvägsstationen där vi bevittnade några konflikter mellan tyska kamrater och polis. Så småningom kunde vi ta oss tillbaka till vårt boende. Vi tillbringade vår sista kväll i samtal med våra tyska kamrater och runt midnatt, efter att ha sagt adjö till våra vänner, återvände vi till flygplatsen och tog flyget hem till Finland.
Hoppa till huvudinnehåll
